Statistik, skrock och psykologi.
”De ledare som idag är bäst på ett att leda ett lag, är de som har den personliga känslan. De som vet hur man ska behandla spelarna och laget när man vinner – och när man förlorar. Hur många gånger ska man träna? Hur ska man vara på träningen? Ska man vara negativ, positiv eller krävande? Ska man klappa alla på ryggen? Det finns inga guidelines för detta. Antingen har man den känslan eller så har man den inte.”
Statistik, skrock och psykologi. Allt sitter man och skramlar med i handflatorna inför morgondagens match mot IFK Göteborg.
Alla pratar om den förväntade publiksiffran.
Själv är jag bara rädd och orolig.
Som vanligt.
I fjol tog vi exakt noll poäng på de båda mötena med Blåvitt. Förluster med 1-3 hemma och 0-3 borta.
År 2001 var det ännu värre.
Den klassiska 0-6-förnedringen på Stadion och 1-4 på Nya Ullevi.
Bättre gick det då 2002, när en viss skyttekung – idag hemmahörande på Kamratgården – hade lekstuga två gånger.
Vi vann de båda matcherna med 4-0 respektive 4-2.
Detta innebär alltså att vi vartannat år förlorar klart mot IFK Göteborg – och vartannat år vinner klart. Så om fotbollsguden är god, gudomlig och rättvis – då blir det typ 5-1 i morgon också.
I vilket fall kan vi konstatera att det görs mycket mål när vi möter Blåvitt. 28 mål på de senaste sex matcherna är ganska generöst.
Men även om det sägs – ofta i engelsk fotboll, men även i svensk – att traditionens makt väger tungt, så tror jag att de sex senaste resultaten betyder – nada.
Det finns andra faktorer som väger ännu tyngre. Som att det alltid sägs att ett lag som kommer från en stor vinst är sårbart.
MFF vann senaste matchen med 5-1.
Frågan är, kort och gott, hur denna regel lyder när det gäller lag som kommer från två stora vinster.
MFF vann ju även förra matchen med 5-1.
Hur stora huvuden har spelarna fått på de två mötena?
Överhuvudtaget är det intressant med fotboll och psykologi. Jag har av skäl, som jag hoppas vi får anledning att återkomma till, talat en del med Bob Houghton på senare tid.
Ni minns Bob, han som tog MFF till europacupfinal för 25 år sedan.
Han som sprängde fotbollförbundets cementerade uppfattning om hur fotboll ska spelas – i små bitar.
Bob pratar alltid om fitness, taktik och teknik.
Och om psykologi.
Vi pratade om ett lag som kanske vunnit tre matcher på raken. Spelat övertygande, gjort mycket mål, dominerat matcherna.
Så plötsligt förlorar laget. Passningarna går fel, lagdelarna synkar inte med varandra, enkla misstag begås. Laget förlorar tre matcher på raken. Tappar i tabellen.
Beror detta på att laget plötsligt tappat tekniken, taktiken eller orken?
Naturligtvis inte. Det sitter i huvudet. Och Bob funderar mycket på detta:
”De ledare som idag är bäst på ett att leda ett lag, är de som har den personliga känslan. De som vet hur man ska behandla spelarna och laget när man vinner – och när man förlorar. Hur många gånger ska man träna? Hur ska man vara på träningen? Ska man vara negativ, positiv eller krävande? Ska man klappa alla på ryggen? Det finns inga guidelines för detta. Antingen har man den känslan eller så har man den inte.”
Det finns massor av företagsledare och konsulter som reser runt och tar skamlöst bra betalt för att hålla föredrag om management och om ledarskapets psykologi. Hade de kunnat överföra alla sina snitsiga formuleringar och sina teorier om gruppdynamik till de som lyssnar på dem – så skulle ingen tränare sparkas.
Aldrig.
Men det funkar inte så. Lag vinner och lag förlorar. Begripligt eller obegripligt. Och det som vi kallar för formsvackor kommer att fortsätta att kallas för formsvackor.
Detta innebär också att vi som är supporters kommer att fortsätta att väga alla siffror och all tillgänglig skrock – bara för att döva vår oro och ångest inför nästa match.
I morgon är det IFK Göteborg som kommer. Om det inte regnar småspik kommer 25.000 att finnas på läktarna. Jag vet att Peter Ijeh kommer att få det tufft. Han som hade egna banderoller och egna ramsor, han som var stor hjälte på ståplats under två år – han har plötsligt förbandlats till Iljeh och Judas och är inget värd.
En spelare som kostade 800.000 och vann skytteligan på fantastiska 24 mål 2002. Och som gjorde tio mål i fjol – trots att han var borta halva säsongen.
Ska han buas ut på Malmö Stadion?
När Peter Ijehs namn ropas upp tänker jag applådera.
Och jag hoppas att jag inte blir ensam.
Malmö FF hoppas att Mats Wemans krönikor kommer att glädja, irritera och diskuteras av hemsidans besökare. Vi vill även påpeka att krönikorna innehåller Mats Wemans personliga åsikter och inte nödvändigtvis är Malmö FF:s officiella.
