Sagt efter matchen

Publicerad 28 oktober 2007

MFF förlorade årets sista match mot Elfsborg hemma med 1-2 och slutade därmed nia i allsvenskan 2007. Efter matchen kommenterade bland annat Anders och Daniel Andersson och Sören Åkeby matchen och säsongen.

Hoppet om en fin slutvinjett på en misslyckad säsong grusades på Malmö Stadion söndag eftermiddag mellan fyra och kvart i fem. Efter att MFF gjort en riktigt bra första halvlek hann laget visa tecken på att på nytt släppa matchen efter paus – men det var en frilägesutvisning på Joakim Nilsson i 59:e minuten som blev matchavgörande. På den följande frisparken skruvade Mathias Svensson in 2-1 till Elfsborg och därefter var MFF i det närmare borta ur matchen.

Elfsborg, som inte vunnit på sju omgångar och bara tagit två trepoängare sedan serien vände, klättrade med segern över tabellens översta streck och slutade på en fin fjärdeplats. Tränare Magnus Haglund gjorde inga försök att dölja sin glädje efter matchen.
– Jag är jätteglad och nöjd med att vi kan vinna matchen och ta brons; att vi tar medalj året efter att vi vunnit guld och kvalificerar oss för spel i Intertotocupen. Det har gått trögt för oss i allsvenskan under september och oktober, men vi tar oss samman när det gäller. Det känns jävligt bra, rent ut sagt!

I torsdags såg Haglund sitt lag göra ”vår kanske bästa match någonsin” mot AEK Aten; dagens match hamnar lite längre ner på Elfsborgstränarens rankinglista:
– Det är ingen stor fotbollsmatch. Planen var inte lättspelad och vi har många tunga ben efter matchen i torsdags mot AEK Aten. Efter en ganska böljande första halvlek blir situationen kring frilägesutvisningen viktig; det är förstås ett gynnsamt läge för oss sedan att leda med en man mer på plan.

– Malmö borta är alltid en stor match för Elfsborg. Malmö är ett lag med traditioner, det är inte ofta vi brukar vinna här och det tror jag gjorde att vi höjer oss lite extra idag än vad vi kanske gjort mot ett mindre meriterat lag. Detta var första gången under mina fyra år som vi vunnit här.

Sören Åkeby, på presskonferenspodiet för sista gången som MFF-tränare, var nöjd med inledningen.
– Jag tycker vi börjar matchen på ett fantastiskt bra sätt, och vi tar ledningen med ett fantastiskt mål; det kändes som en helt rätt början för att vinna matchen. Sedan får de en kvittering på några hopslag och en boll som dimper ner… Vi är klart bättre än Elfsborg i första halvlek.

Men liksom så många gånger tidigare tappade MFF i andra.
– Vi sa i pausen att vi skulle fortsätta på samma sätt i andra halvlek, plus att lägga lite fler djupa bollar mot deras höga backlinje – men så blev det inte. Utvisningen förändrar matchen helt. Det har varit mycket uppförsbacke i år, och det syns idag också, sa Sören Åkeby.

Lite senare, utanför omklädningsrummen. Anders Andersson:
– Vi spelade bra i första halvlek. Men ska man vara helt ärlig var det riktigt dålig fotboll i början av andra halvlek, från bägge lagen. Många misstag.
Hur kommer det sig att ni tappat så ofta i början av andra halvlek?
– Jag vet inte varför det blivit så, det är nåt psykologiskt. vi får väl hoppas att Rolle har nån bot på andrahalvlekssyndromet. sa Anders Andersson med ett snett leende.

– En niondeplats speglar säsongen rätt bra, tyvärr. Vi har förlorat för många matcher, och vi har haft svårt att göra mål. En säsong att glömma, egentligen, sa Anders.

– Det är klart att vi är besvikna, vi hade hoppat på något mycket bättre. Men vi har inte haft den riktiga vinnarskallen i år, sa Jonatan Johansson.
Lagkapten Daniel Andersson funderade kort över orsakerna till att det gått snett 2007.
– Det är inte godkänt. Vi är jättemissnöjda så klart. Vi har inte varit bra helt enkelt. Varför det blir så här? Svårt att säga, det är nog flera olika saker. Vi har haft dåligt självförtroende i en del matcher, vi har haft marginalerna mot oss i andra. Ett av problemen är att vi har gjort många bra perioder i matcher utan att ha fått någon utdelning. Och så har vi fallit tillbaka efter att vi tagit ledningen istället för att fortsätta köra på; vi har saknat tryggheten.

Inte många glada miner i det blå lägret, förstås, efter en trist avslutning på en trist säsong, men samtidigt kanske också lite lättnad – över att den är över.

/Tobias Christoffersson