BK Häcken – Malmö FF

Tid: 2009-04-04 18:00, Plats:Rambergsvallen, Resultat: 0-1

MFF har fått en ny vinnarskalle – och den sitter på serbiska nyförvärvet Miljan Mutavdzic, som i den allsvenska premiärens 85:e minut nickade in det himmelsblå segermålet över Häcken i en annars jämn match på Rambergsvallen.

Så är allsvenskan 2009 igång. Och den får gärna fortsätta som den börjat. Det vill säga med MFF i serieledning med full pott. Visst, tramsigt sagt men inte helt irrelevant – för så har man faktiskt inte kunnat säga sen 2003. Och fem år utan seger i premiären är länge. Visst igen, ett av de premiärsegerlösa åren blev det guld så hur viktigt kan det vara? Att spelare, ledare, lag och supportrar får komma med råg i rygg, rosor på kind och solsken i blick till den fantastiska, historiska urpremiären på Swedbank Stadion annandag påsk? Jo, det kan faktiskt vara lite viktigare just i år.

Nu är det först som sist tal om den sena, sköna uddamålsvinstens tydliga men för motståndaren ofta orättfärdigt skoningslösa effekt – samt, möjligen, närmast mytiska innebörd – snarare än den redan i första omgången helgjutna matchinsatsens. Eh? Jo, i det att det för alla som på något sätt tog del av matchen torde stå klart att MFF hade det mesta av spelet och de flesta farligheterna men att det var Häcken som hade de tre till fyra vassaste målchanserna utöver den som kom att resultera.

En helgjuten himmelsblå matchinsats smög sig närmare bestämt redan i tredje minuten, när mittbacksparet förhöll sig orimligt passiva till en djupledsboll på Häckens gigant Jonas Henriksson, som fick två glimrande möjligheter till ett tidigt ledningsmål – Jonas Sandqvist täckte av den första, en försvinnande avslutsvinkel till målet den andra. Nåväl. Även om MFF inledde matchen rätt svagt med mycket långbollar och dålig precision i framspelningarna – men bra rörelse i laget – så tog det sig relativt snart.

Ulrich Vinzents räddade en boll på mållinjen efter en hörna där en Häckenspelare ställt Sandqvists sena utrusning med en välavvägd nickskarv i 25:e minuten – men därefter tillhörde första halvlek MFF. I 26:e minuten första riktiga farligheten när Daniel Larsson löpte in i straffområdet på en fin djupledspass från Miljan Mutavdzic (med reservation för att det kan har varit Guillermo Molins). Tio minuter senare den andra: snabbt inkast av Ulrich till Ofere, som tog emot bra och spelade vidare till Mutavdzic som i bra läge sköt ett skott som skruvade sig strax utanför mål.

Ja, det ska erkännas: efter matchens första kvart misströstades det. Detta var inte det MFF man hade hoppats på. Inte för att försäsongens intryck ingjutit omutligt mod och himmelskt hopp, men ändå att laget skulle ha distanserat sig från den där oskärpan och osäkerheten i försvarsspelet och den där oskärpan och håglösheten i passningsspelet – – – dessbättre bemästrades dessa svagheter och manskapet reste sig efter matchens andra kvart flera nivåer för att göra en riktigt stark avslutning av första halvlek.

MFF fick tag i spelet och varvade längre och mer strukturerade anfall med snabbare, farliga inläggssituationer. I 35:e minuten avslutades en blå spelsekvens med ett direktskott av Miljan Mutavdzic på inlägg av Ricardinho. Fem minuter senare inlägg av Daniel Larsson och öppet framför mål, men tyvärr satsade både Ofere och Molins på bollen och stötte ihop – annars hade sannolikt någon av dem gjort mål. Fast, även om försmädligt: bättre att båda är där än ingen.

Andra halvlek rivstartade med ett bra läge som Daniel Larsson sprang till sig från höger, men därefter var det som om matchen tvärdog. Ja, jo, 0-0 i premiären, det är väl helt okej så vi kan väl stå här och så försöka göra nåt med bollen om den råkar komma förbi – lite så såg det ut mellan minuterna 45 och 65…

Matchen skulle emellertid ta ny fart. Med en fjärdedel kvar öppnade det liksom upp sig, och spelet började bölja fram och tillbaka. Om man bortser från att Häcken nog skulle haft en straff i 70:e minuten – inspelsboll på Gabriels oavsiktliga men väl utsträckta hand – och hade en nick i ribban i 77:e så var det MFF som greppade taktpinnen. Två blå byten, Molins-Durmaz och RÅP-Kruys, gav två små injektioner som kunnat resultera direkt, men de där avgörande situationerna fortsatte att utebli.

När MFF:s åttonde hörna var ett faktum efter 84 minuters spel kändes det inte jätteexalterande; det var väldigt många år sedan just hörnor var ett särskilt vapen och de tidigare i matchen hade om än rätt bra slagna – några – inte hotat särskilt. Labinot slog även denna, mot första stolpen och en klunga spelare. Och där: Miljan Mutavdzic. På rätt plats, med rätt tajming; så snyggt han seglade upp, så resolut hans panna träffade bollen, så underbart bollen flög i mål!

Fantastiskt – med fem minuter kvar av en jämn bortapremiär hade MFF tagit ledningen. Och MFF höll undan! Ännu mera fantastiskt. MFF gjorde en till övervägande delar bra match och hade chanser och tillfälligheter på sin sida – ja, det lovar faktiskt gott i sig.

Individuella spelarinsatser? Efter de första minuternas menliga turbulens var Dixon kung av de bakre regionerna med Gabriel som säker sekundant. Framåt var såväl Larsson och Molins som Ofere inblandade i flera farliga situationer men utan att hitta helt rätt. Den usla planen hämmade passningsspelet, men Miljan Mutavdzic hittade ett flertal gånger rätt med enkla men öppnande och viktiga passningar; Miljan var tveklöst MFF:s man of the match. Bortom det omedelbara gjorde Vinzents en bra match, RÅP en habil defensiv insats, medan Ricardinho och Harbuzi blandade och gav – båda bättre ju längre matchen led.

Första premiärsegern på sex år. Riktigt skönt. Men det kan inte hjälpas – – – alla tankar dras till annandag påsk och hemmapremiären. Manegen är ytterligare krattad. Snart, snart. Snart.

Tobias Christoffersson

Rekapitulera matchens förlopp och händelser i Everysports direktrapportering.

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners