Malmö FF – AIK

Tid: 2008-10-22 21:00, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 1-0

MFF samlade trots ett svårt läge ihop sig till en stark och stabil insats i säsongens näst sista hemmamatch. Gnistor slog det inga, men AIK manövrerades ut med klokhet och hårt arbete på ett övertygande sätt. Gott så.

Utgångsläget var inte det lättaste. Nyckelspelarna Daniel Andersson och Ola Toivonen avstängda. Christian Järdler sjuk och Anders Andersson med sviter efter sin lyckade comeback. Därtill målvaktsbyte igen. Därtill på nytt frågetecken inför lagets styrka och kunnande efter en svag andra halvlek mot GAIS.

Sju tusen är en beklagligt låg men faktiskt ingen dålig publiksiffra givet säsongen, tabelläget och årstiden. De som tagit sig till Stadion belönades inte med skönspel och målfest, utan med ett hemmalag som arbetade stenhårt, manövrerade ut sina motståndare, höll tätt och höll framför allt matchen igenom. Och väl så. För den hungrige gör det grova rågbrödet också mer nytta än napoleonbakelsen.

Efter matchen berättade Roland Nilsson hur planen att 1) stänga ytorna för AIK och 2) inte lockas upp för att ge dem kontringslägen följdes och höll till punkt och pricka. MFF förivrade sig, gick inte bort sig, behöll tålamodet – och kopplade samtidigt ett allt klarare grepp om matchen. MFF spelade tålmodigt runt och valde liksom mot GAIS senast oftare än ett chansuppspel framåt en säkerhetspass bakåt för bibehållet bollinnehav och försök på nytt. Och faktiskt, sucken över vad som först framstod som tveksamhet och överdriven försiktighet fastnade i halsen när MFF lyckades spela fram ett par bra anfall på detta sätt. AIK såg stundtals nästan lika dåliga ut som fjolårets stora triumfmatch (4-0 mot samma motstånd hemma i april), och det ”enda” som saknades var lite ordentliga målchanser som frukt av det växande övertaget.

Mållöst i halvlek och självklart var man orolig. MFF hade återigen inte fått utdelning på den väl genomförda första halvan av matchen, och självklart skulle Norling skaka fram lite förändringar i sitt AIK, som säkert skulle få ett billigt ledningsmål och så skulle MFF falla igenom. Jodå: in byttes Salihou Jagne, vars inhopp vände över vårmötet på Råsunda till sen svartvitgul seger, AIK satte lite press i inledningen av andra och deltog betydligt mer i matchen. Men MFF höll emot. Försvaret redde ut de svårigheter de några gånger hamnade i; Robert Åhman Persson och Jimmy Dixon börjar se ut som ett stabilt mittbackspar och särskilt Jimmy Dixon fick glänsa med många vältajmade ingripanden. Gabriel gick bort sig några gånger över de stora ytor han hade att bevaka på sin vänsterkant, men stod också för flera starka brytningar högt upp i plan.

Rickard Norling ”erkände” utan omsvep att Edward Ofere vållat AIK stort besvär matchen igenom, och visst fortsätter Eddie övertyga på topp. Suverän som targetspelare och bättre i passningsspelet för varje match, men just denna kväll hade han inte det flyt i benen som gjort honom till målskytt i de tre senaste matcherna. MFF hade över lag inget flyt framåt, och då inte i meningen tur utan just flyt; passningarna satt inte, kombinationerna klickade, genombrotten fastnade – felprocenten var kort sagt hög på alla fötter och i alla huvuden i anfallsspelet. Därför var det utan större begeistring man såg Edward Ofere ta emot och lägga ut Labinot Harbuzis lysande kontrings-långpass till vänster och en framlöpande Jeffrey Aubynn i 56:e minuten. Aubynn äntrade straffområdet från vänster och nog skulle genombrottsförsöket eller skottförsöket fastna någonstans. Men inte: Jeff såg ut att tveka kort, men drog sedan till – och bollen stack förbi en AIK-back och in mellan målvakt och första stolpe. Efter ett otal försök kom så Jeffrey Aubynns första allsvenska mål i blå tröja, såväl vackert som viktigt!

Många fler riktigt vassa målchanser hade MFF inte, men som sagt en del farliga lägen. Matchen fortskred, och MFF tappade inte någon form av kontroll över skeendet, även om AIK naturligt nog försökte kasta sig framåt och också åstadkom ett par chanser mot slutet. Två bra byten i MFF gladde också: Robin Nilsson ersatte namnen Jocke, Mike Jensen bytte av Molins, och båda gjorde jobbet och höll nivån uppe.

Två spelare ”fick chansen” i kaptenens och stjärnans frånvaro. Joakim Nilsson fyllde upp tomrummet efter Daniel Andersson på ett imponerande sätt och visade direkt i matchen att här skulle ingen komma och tro det skulle bli lättare att ta sig fram över MFF:s mittfält bara för att en rutinerad landslagsman saknades. Jocke behärskade sitt mittfält; som aggressiv bollvinnare, defensiv dammsugare, hård löpare och dessutom vid en del tillfällen som passningsspelare vaken för ögonblickets möjligheter vid sidan om mall 1A. Hans lilla tröghet ger honom besvär i en del lägen, men han ser samtidigt ut att ha lärt sig hantera dem bättre.

På topp fick Agon Mehmeti efter 17 inhopp göra sin första match från start och visade att han inte är många utvecklingssteg ifrån att bli en allsvensk startspelare. Stenhårt arbete här också, inblandad i ett par fina spelsekvenser, dock ännu med lite svårighet att få kontroll i de heta lägena. Men förmågan finns, den ska bara växa lite till. MFF hade fem avslut på mål, tre av dem var Agons och det var ingen slump. Agon är befriande pang-på, tvekar inte utan försöker sig hellre på svåra men snabba avslut i läge 1 än letar efter det där riktigt öppna läget som man oftast inte hittar. Halvvolleyn på Ulrich Vinzents inlägg i 32:a minuten är bevis nog för att när instrumenten är kalibrerade kommer det att hända saker.

Nä, något skönspel visade MFF inte upp. Snarare en uppsjö av felpass, felbeslut och tveksamhet framåt. Men till de som i slutet av andra halvlek besvärade sig med att bua åt felgångna anfallsintentioner, när laget leder och spelar stabilt bakåt, kom igen… MFF:s kompakta höstmörker lyses inte bäst upp av en illusorisk gnista guldlir i fonden. En liten låga av klokhet, trygghet och gedigenhet däremot kan kasta ett svagt men varmt slutsken över en snart övergiven scen – och hållas levande som hoppet på 2009.

Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners