Örgryte IS – Malmö FF

Tid: 2005-08-20 18:00, Plats:Gamla Ullevi, Resultat: 1-1

Med 1-1 mot Örgryte borta tappade MFF ytterligare två poäng i kampen att tillhöra den allsvenska toppen. Sett till en första halvlek i samma sömnstil som i söndags var delad poäng rimligt. Sett till chanser, slutforcering och en stulen straff kunde tre poäng mycket väl ha packats i ner i hemresetrunken. Men faktum kvarstår: MFF har problem.

MFF åkte upp till Göteborg och Gamla Ullevi en halv vecka innan det allt överskuggande returmötet mot FC Thun, med den kassa matchen mot Assyriska att radera ut från näthinnan. En tyngre bestyckad spelararsenal borgade för goda revanschmöjligheter – men det blev ingen seger mot ”duktiga” Örgryte, mycket beroende på en bortslösad första halvlek.

För det var samma trötta MFF som fick Tom Prahl att skämmas i söndags som mot Örgryte gjorde något slags försök att… att… ja, att vad, egentligen? Samma och samma, med Jari Litmanen skadad var mittfältsdiamanten under slipning utsträckt till ett mer sedvanlig rak linje – men det såg inte mycket bättre ut för det.

Ett aggressivt och högt attackerande Örgryte tog tag i matchen direkt; första femton tjugo minuterna var MFF statister och knappt det. I femte första chansen när Ailton sköt och Asper räddade, men i tionde ett bra läge för MFF när Höiland gick upp på matchens första hörna och nickade med kraft. När mittfältet hade svårt att få tag på bollen och än mindre äga den, var det lite förvånande två bollvinster av Afonso som skapade möjligheter i matchens inledning.

Det såg överlag igen långsamt, orörligt och andefattigt ut i första halvlek – men MFF skapade ändå två kvalificerade målchanser. Den första i 18:e minuten, när Yksel Osmanovski efter förarbete av Hasse Mattisson la fram bollen i en fin yta i straffområdet bakom ÖIS-backlinjen samtidigt som Jesper Bech sprang inhelt rätt; men avslutet blev inte tillräckligt bra.

Andra chansen i 31:a mintuten, ett riktigt bra skott i flykten av Glenn Holgersson, som tidigt byttes in att ersätta ännu krasslige Höiland. Dick Last i ÖIS-målet lyckades inte hålla bollen och Afonso var där och nära att stöta in bollen – som dock gick över. Dessförinnan hade ÖIS haft en ribbträff av Uusimäki efter en farlig frispark. Ett av mycket få ordentliga MFF-anfall visade kvalitet i 40:e minuten: Jesper Bech lade in en boll till Anders Andersson, som gjort en löpning djupt in i straffområdet. Småningom fick Yksel bollen till vänster, utmanade och slog ett lite avigt inspel längs marken som kunde blivit målgivande om någon nått det.

Andra halvlek inleddes i högt tempo med böljande spel, det var som om bägge lagen iden 29-gradiga värmen chansade på att få in en boll att sedan spela av matchen på i lugnare mak. Länge var det Örgryte som såg ut att lyckas – för i 52:a minuten tog Sällskapet ledningen: efter ett inkast kom man i anfallsläge, och det var söder-destinerade Paulinho som elgeant och påpassligt lyfte fram en boll bakom MFF-backlinjen för Ailton att löpa till sig och avlsuta med en egen lyftning över en chanslös Asper. Ett snyggt mål. Tyvärr.

Ett par minuter efter 1-0 gjorde Tom Prahl det byte som kändes naturligast, en Anders Andersson som (igen) inte lyckats komma in i matchen och hitta en sin vettiga roll byttes av till förmån för Thomas Olsson. Det är svårt att säga i vilken grad han respektive baklängesmålet satte sin prägel på laget, men klart är att han styrde upp spelet åtskilligt. Klart är också att MFF nu vaknade och började göra saker med en betydligt större fart och intensitet.

I själva verket gjorde MFF en riktigt bra sista halvtimme – och om någon av den handfull chanser som framkom hade förvaltats hade man säkert tyckt att den här matchenprestationen var fullt tillräcklig och rentav berömvärd. Men eftersom själva inspikandet av de där viktiga målen fortfarande klickar så, och eftersom domare Martin bestal MFF på en solklar, självklar straff blev det bara en poäng, som i nuvarande läge i princip är lika med en förlust.

I 63:e minuten spelade Jesper Bech fram Yksel till en stor yta i straffområdet, men Dick Lasts utrusning var perfekt tajmad. MFF höll spelet hyfsat uppe, men åstadkom inte nästa målchans förrän en kvart senare, då Afonso på inlägg av inbytte Marcus Pode hade jättenickläge mitt framför mål – men igen var Last med på noterna. Så, med bara 11 minuter kvar – straffsituationen. Afonso in i straffområdet med en ÖIS:are i hasorna, en ÖIS:are som är så fast besluten att stöa att han först slänger upp högerbenet i ansiktshöjd på Afonso och touchar kroppen för att sedan kasta upp vänsterbenet lika högt med tydligt inprickad midjespark. Inte precis en diskret insats – men domare Hansson, tja han måste helt enkelt haft ögonen på nåt annat håll. För straff utdömdes inte, och istället blev resultatet av situationen att Tom pRhal uppvisades på läktaren efter envisa men sansade protester… så kan det gå till när det går till, för att citera Kurt Olsson.

Sista kvarten pressade MFF hårt, allt hårdare, tillbaka öIS och vaskade fram falrighet på farlighet, ett slag var det rena inläggsbombardemanget av straffområdet – men de avgörande skarpa prestationerna lyste med sin frånvaro. Men Marcus Pode visade att det inte bara är truppens tunnhet som gett honom chansen från start i ett par matcher i år – det är renatv så att han är en man för startelvan oavsett skadeläge. Tillsammans med Yksel fixade han i den 88:e minuten poängen till MFF idag: efter ett inkast från högerkanten fick Pode bollen, avancerade inåt och slog en lysande markboll i djupled in i straffområdet. Yksel tog emot den och klämde direkt till ett skott som gick in vid vänster stolprot – snabbt och snyggt och 1-1!

Tyvärr hände inte så mycket mer i matchen – trots hela sex tilläggsminuter. Värmen tog väl ut sin rätt; till slut syntes bägge lagen nöjda med delad poäng – trots (för ÖIS) tappad seger och (för MFF) tappad toppmark(?).

Daniel Andersson var som vanligt genomgående högkvalitativ i sitt spel och Olof Persson ser efter landskampen ut att gå mot en rejäl formtopp, men – vid sidan av Pode inhopp – det är målskytten Yksel Osmanovskis match som – trots en handfull grova missar och sin beskärda del i den där MFF-tröttheten – ger det bestående minnet. Många intentioner, vass och finurlig i sin kreativitet och bra i straffområdet. Mer, tack!

Tja, vad kan tilläggas? Det är på onsdag det gäller, seger mot Thun och en Champions League-biljett på fickan så är förstås alla bekymmer glömda – men för närvarande är det svårt att bortse från att MFF har åtskilliga. Det fungerar inte riktigt på plan, truppen är tunn och frågetecknen kring formation och uppställning kvarstår. Vad månde bliva? Ovisst, ovisst.

Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners