Malmö FF – Djurgårdens IF

Tid: 2005-06-16 22:00, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 1-3

Oavgjort hade väl gått att smälta, men att det blev Djurgården som fick alla poängen i torsdagstoppfighten på Stadion var olyckligt. MFF gjorde igen en bra match: tog ledningen i första och inledde andra med ett starkt spelövertag som borde ha fällt avgörandet. Men laget tycks inte förmå mer än ett mål per match för närvarande, och då lämnas fältet fritt för mer eller mindre billiga mål i baken – dessvärre hann Djurgården med tre stycken.

Med 10 allsvenska matcher spelade får man istället för att jubla över fempoängsledning eller mer sansad, fortsatt två poängsdito konstatera att toppstriden inom överskådlig framtid väl får fortsätta vara bred och jämn, då. Men för MFF kvarstår vid sidan av poängfördelningen ett alltmer värkande faktum: laget gör för lite mål. 1-0 räckte mot ÖIS, 1-0 räckte mot HIF, men 1-0 räckte inte mot Djurgården.

I de flesta fotbollsmatcher alstras i en egen godtyckets mekanik ett antal mer eller mindre slumpartade situationer, vid sidan av dem som låter sig avläsas som frukterna av lagens insatser. De går inte att värja sig emot genom taktik, inställning eller spelövertag – de inträffar, ibland på trots med verkligheten omkring, ibland i samklang med densamma. Det man kan ha är en marginal, målmässig. Med två eller tre gjorda mål finns det marginal för ett billigt mål i baken, med ett mål inte. I 58:e minuten satsar Patrik Andersson efter en av MFF:s många hörnor på skott i ganska bra läge, träffen är väl hyfsad, men bollen får ingen höjd och stannar i klungan i straffområdet.

MFF har fram tills detta ögonblick haft ett mycket starkt övertag i andra halvlek, och egentligen spelat helt perfekt. Flera stycken av de där långa anfallen med mycket folk, mycket rörelse och ett otal lägen och öppningar. Afonso har varit närmast att dryga ut ledningen på ett inlägg av Jon-Inge Höiland. Det har sett jäkligt bra ut. Men Djurgården får tag på det där skottet av Patrik Andersson som går in i klungen – och har omedelbart ett fint kontringsläge. Hysén får bollen, och har tillsammans med Kusi-Asare snart sprungit till sig ett 2 mot 1-läge mot Elanga. De förvaltar det perfekt: Hyséns pass är skoningslös, Kusi-Asares avslut förbi Asper självklart.

Efter kvitteringsmålet tappar MFF det fasta greppet om matchen, som öppnas upp åt båda håll. Fler hörnor till MFF, på en av dem, i 66:e minuten är Djurgårdsmålvakten Pa Dembo Tourray för andra gången helt väck och målet helt öppet – men ingen himmelsblå är närmast. En kvart senare, i 84.e minuten, en av få hörnor till Djurgården: många går upp, Mattias Asper dessvärre inte som en av de första, högsta – det istället Larsen, som stångar in 2-1 till Djurgården.

Sex minuter kvar av matchen. MFF lyckas få på en helt okej slutpress och skapar en målchans på ordinarie matchtid – Joseph Elanga stormar framför mål på inlägg av Yksel Osmanovski – och en på stopptid, som är sanslös. Markus Rosenberg (eller var det Peter Abelsson?) språngskallar en boll som skjuts ner mot höger stolprot, en osannolik övertidskvittering är på väg att inträffa – då Pa Dembo Tourray obegripligen lyckas dyka ner och enhandsrädda nicken; en fantastisk prestation. Under de sista skälvande övertidssekunderna får MFF ännu en hörna, ledningen tjatar upp Asper att delta i straffområdet och ger därmed matchen en pajasartad slutvinjett som hade varit skönt att slippa se. MFF biter sig nämligen kvar, Asper stannar däruppe, men till slut kan Djurgården få undan bollen och lyfta sig lite, nog för att Sjölund ska kunna pricka tomt MFF-mål från halva plan.

Så, trots att MFF sammantaget gör en lika stark match som i Helsingborg i måndags skrivs resultatet föga smickrande 1-3. I första halvleken är MFF precis som på Olympia omutligt i defensiv och bollvinnande, men har svårare att hitta vägarna framåt, tar dock ledningen på en fast situation genom Markus Rosenbergs perfekta nick. I andra följer så ett mäktigt spelövertag, som man med facit i hand konstaterar måste resultera i mål – för att vara något värt när sedan multipelt oflyt ger Djurgården chansen i matchen.

Nåväl, ingen mark tappad i serien, och snar chans till revansch. Borås Arena nästa – ännu en rysarmatch på konstgräs?

Tobias Christoffersson

P.s. För att peka på ett två enskildheter: a) Afonso borde oftare söka snabba avslut. Han jobbar själv till sig eller blir serverad fina lägen i straffområdets utkant ett flertal gånger, men väljer varje gång att utmana 1-4 personer – varför inte dra på lite oftare? b) Yksel förblir en alltför outnyttjad resurs i anfallsspelet. Ofta ses han helt ren på sin vänsterkant eller signalera att han vill ha bollar att löpa på in i straffområdet – MFF:s kortpassningsspel börjar sitta riktigt bra och det är härligt att se, men en lyft blick och nån cross då och då, kanske? D.s.

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners