Hammarby IF – Malmö FF

Tid: 2005-05-03 21:00, Plats:Söderstadion, Resultat: 1-1

… men på intet sätt tacksam för. Ja, Hammarby var bättre i andra halvlek. Ja, Hamamrby hade en boll på mållinjen och paret heta chanser. Men, Rosenberg hade en rökare i stolpen. Men, Afonso var tillbaka på allvar – och spelövertag är inte lika med överlägsenhet. Hursomhelst: en riktigt bra fotbollsmatch med högt tempo och hårda tag, där det stora smolket i bägaren dessvärre var Niklas Skoogs brutna nyckelben.

Inför matchen var det tvenne oförmågor som stod i fokus, en på vardera sidan Söderstadions mittlinje. MFF, som ödesironiskt inte tagit tre poäng på stället sedan hemska 1999, Hammarby som i årets allvenska förblivit mållösa i enligt utsago hemskt många minuter. Nåväl, bägge å sin sida impotenta kontrahenter hade uppenbarligen ätit sina råa ägg och tagit på ridstövlarna, för söderstadiegräset lär vara rätt svett efter den ypperliga kamp som kom att utspela sig.

Inte för att det började så märkvärdigt. Lite trevande som oftast, med Hammarby klart bäst in i matchen. Aggressivitet och små vingar som bar in något före i de flesta dueller, och med undantag av en fin utmaning av Jon-Inge Höiland var det hemmalaget som presterade någon farlighet och en hörna första kvarten.

Sedan en inte matchavgörande men samtidigt tongivande, förkastlig och djupt tråkig händelse. Uppspel från mittplan MFF, Niklas Skoog i mottagarläge med ryggen mot offensiv planhalva, på väg att brösta bollen när Hammarbys Petùr Marteinson kommer bokstavligen flygande och med knäna i axelhöjd brakar in i Skoog och når bollen. Niklas Skoogs nyckelben bryts i situationen; han tvingas utgå och blir sannolikt borta i sex veckor. Var Marteinsons agerande illvilligen överlagt? Tveklöst ej – men lika tveklöst var karriären in vildsint vårdslös och självklart värd sin varning. Men – nej (och domare Hansson skulle komma att gå bort sig fler gånger).

Jättetråkigt för Niklas; snar bättring och comeback önskas! Men, the show must go on: in kom Yksel och Afonso upp i anfallet… och MFF såg ut att fatta att maximal fight krävdes för att tampas med Hammarby denna afton och satte plötsligt emot ordentligt i närkamperna. Och kämpade plötligt till sig initiativet i matchen. Klart offensivare Daniel Andersson slog en lång, fin apss mot Afonso i 18:e minuten och spelade fram Höiland som fixade hörna i 21:a.

Om än det måste framhållas att Hammarby interfolierade med flera snygga upprullningar från kanterna, dock stod MFF-försvaret för väl emot för att det skulle vara tal om någon egentlig målchans. Första målchansen kom istället i 26:e minuten och den resulterade dessutom – i 1-0 till MFF! Markus Rosenberg står för en lysande framspelning när han sticker ut bollen till Afonso i en av många utmärkta löpningar, denna på högerkanten. Afonso skär in och tränger sig förvånande starkt – Hammarbybacken i fråga är ett armtag före men det hjälper inte – förbi in i straffområdet men är i dålig vinkel och slår istället för avslut ett perfekt inspel genom målgården. Glädjande nog över framkastade Marteinsonsben och utom målvaktsräckhåll rakt till en instormande Yksel som stöter in bollen i mål. Oerhört vackert (och Yksels första allsvenska mål detta milennium)!

Utan att på något sätt blanda ihop det med ledsnaden över Niklas Skoog skada, står faktumet klart att MFF-elvans balans åtminstone i detta skede av matchen såg bätte ut. Yksel under större delen av sitt långa inhopp ett utmärkt arbete på sin vänsterkant, förutom målet svarade han för slitigt bollvinnande, klokt passningsspel och ett par dribblingssmakprov ur ”den gamle” (eller ska det vara ”den unge”?) Yksels från -97 repertoar. Härligt att se – om än han mattades en del under Hammarbys starka andra halvlek.
– Vi måste sätta högre press och våga hålla bollen, sa han till Canal Plus efter en ändå mycket völ genomförd halvlek av MFF – that’s the spirit!

Och Afonso – var plötsligt där. Det vill säga i princip överallt Hammarby blev pressade: utmanade stillastående centralt, löpte igen och igen på kanterna, gick på genombrott med kombination i straffområdet. Den nära framtiden får utvisa, men kanske var det kvällens viktigaste besked. Just in på stopptid innan paus en dubbelmålchans för Afonso efter inkast-vägg-inlägg Daniel-Mattisson-Daniel, men verken nicken eller skottet ville sig.

Första halvleks upplösning talade tydligt: MFF hade fått en perfekt matchbild, med ledningsmål, ett frustrerat, måltorkstraumatiserat Hammarby och alla chanser i världen att kontra in tvåan. Så blev emellertid inte fortsättningen, och det är egentligen inget annat att göra än att imponeras av Hammarbys inställning – förvisso på traven hjälpt av ett lägligt kvitteringsmål tre minuter in i andra.

Man kan på ett fånigt sätt säga att Hammarby kontrade på sin egen hörna – MFF såg ut att ha avvärjt och vänt – när Jeffrey Aubynn nickade in ett skarpt inlägg. 1-1. Men blott två minuter därpå hade MFF en bra målchans när Afonso och Rosenberg samarbetade ytterst lovande med en djupled-inspel-skott-kombination. Men nu och framöver var det huvudsakligen Hammarbys match, inte tu tal om saken. MFF glimtade till med en stunds övertag, ett par målchanser och endel kontringslägen, men hade mestadels mycket svårt att få tag i andrabollarna och styr på skeendet.

Lolo Chanko hade två bra skott – riktigt bra, rentav – men det var i 76:e minuten MFF hade den stora chansen att göra 2-1: en knivskarp målchans, när Markus Rosenberg – oavlåtligt nyttig, men inte i händelsernas centrum denna kväll – in från vänster underlät inspel för att överraskande skjuta mot närmsta kryss. Och stenhårda skottet skälvde stolpen – så nära!

Fast om än frestande, ska det inte förtigas att Hammarby hade en boll på mållinjen (röjd av Chanko) och två framtvingade superreflexräddningar av Asper och en handfull heta lägen. Ickedestomindre är MFF förtjänt av en poäng efter en bra, stundtals riktigt bra, match på Söderstadion. En seger hade varit oerhört stärkande, men en pinne håller ställningarna med mersmak. Dock ökar trepoängspressen till söndag på Bårsta.

Tobias Christoffersson

P.s. Arne Hegerfors. Jag vet inte, kanske är man förprogrammerad, prekonnoterad, paranoiapanorerad – men jävlars vad den karln är längst ifrån objektiv. 1-1: JaaaAAA! Hammarbyhörnan i 65:e minuten, när bollen ser ut att gå in: JaAADÅ! …men Asper gör en fantastisk räddning: *tystnad*. H-frispark 85′: *studsigt hoppfullt* ”Ska matchen avgöras nu?”
Grrrrr… men oh, well: det är vi mot dom -som om nån nu till äventyrs skulle ha glömt. D.s.

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners