Kalmar FF – Malmö FF
Tid: 2004-10-03 17:00, Plats:Fredriksskans, Resultat: 1-0
Kalmar tog andan ur och udden av MFF och vann fullt rättvist på Fredriksskans med 1-0.
Kanske låg det lite i luften, och visst var det onödigt och trist att se – men MFF leder trots allt fortfarande allsvenskan av egen kraft och kommer att så göra oavsett hur det går för konkurrenterna.
Så kom den till sist, och visst var det trist, men i det (upp)skruvade tillstånd man befinner sig inför den allsvenska upplösningen famstår det inte fullkomligt förnuftsfrämmande att dra en lättnadens suck över att den om den nu ändå skulle komma ändå kom just nu – det vill säga plattmatchen. Var en reaktion, en snubbling, ett kast att stå över tvunget att prickas in någonstans i höstalmanackan – så nog var 3 oktober på Fredriksskans minst dåliga stället? Efter tre raka segrar på en vecka, inför ett två veckors uppehåll innan tre avslutande matcher.
Nå, ”Den vältajmade plattmatchen” är ju en ganska tillkämpad och begränsad källa till glädje… men nu bjöds dessvärre inte några andra denna söndag. MFF hade inte med sig tillräckligt mycket laddning och skärpa i bussen upp till Småland för att matcha de synnerligen skarpladdade Nannes mannar som bara skulle desarmera ännu ett på pappret bättre lag.
MFF kom aldrig in i matchen, i den meningen att laget fick igång sitt spel och spelade sig till det tvingande övertag med en serie målchanser som följd som varit signum i en rad matcher. Det väntat försiktiga Kalmar låg tvärtom på stenhårt direkt och pressade högt på ett sätt som borde ha slutat med kollapsad ork, men som eldat av framgången höll hela vägen och spolierade MFF:s speluppbyggnad i allmänhet och centrala mittfält – utan avstängde Daniel Andersson – i synnerhet.
När Kalmar tog ledningen efter 35 minuters spel kändes det ganska logiskt. MFF hade lyckats åtadkomma en och annan farlighet med Afonso inblandad, medan Kalmar haft en målchans efter ett snabbt upprullat anfall på MFF:s högerkant och ett avslut som Mattias Asper räddade med en lysande fotparad. Prahl hade redan gjort en tidig rockad och bytt plats på Jon Jönsson, som startade centralt på mittfältet, och Lolo Chanko för att få bättre grepp – men någon större betydelse fick ändringen inte. MFF hade en målchans i halvleken, i 41:a minuten då ett inspel av Afonso vid kortlinjen från vänster löpte genom målgården och petades vidare av Thomas Olsson serverande ett helt öppet läge framför mål till… ingen, dessvärre. Innan paus en chans till för Kalmar med ett bra skott, som Asper räddade.
Någon extraordinär pauspeppning förekom uppenbarligen inte i bortalagets omklädningsrum på Fredriksskans, för den dystra matchbilden ändrades inte nämnvärt i andra halvlek. Lite bättre intensitet och ett par bra anfall blev det mellan minuterna 55 och 65, kanske var en vändning på gång i alla fall. Afonso hade nick på mål i bra läge, en hästsparksfrispark strax utanför av Jon Jönsson – befriande efter två misslyckade fjuttfrisparkar av Afonso i första halvlek – som några minuter senare också spelade fram Afonso i straffområdet, hans skott gick utanför.
Men oj, vad det krävdes mer än MFF lyckades prestera denna eftermiddag för att tränga igenom Kalmars nu kompakta defensiva köttmur. Sista fjärdedelen av matchen skapade MFF inte en målchans värd namnet, trots det i och för sig tveksamma övertaget av att ha en man mer på plan – sedan målskytten Fabio Augusto fått ett sällan om i allsvenskan nånsin skådat frispel där han – om inte fasthållen av fyra fem lagkamrater – helst hade hunnit med att ge domaren på käften för att denne hade mage att stå i vägen och hindra Fabio Augusto från att banka skiten ur Joseph Elanga. Situationen hade dessutom sin upprinnelse i att Augusto vårdslöst gled mot Elanga med dobbarna före, vilket helt klart föranledde någon form av onödig verbal eller gestikulär reaktion från Joseph, och den triggade i sin tur det galopperande vansinnet. Hoppsan.
Nå, för matchens utgång betydde det ingenting, och det gjorde heller inte de byten MFF genomförde. Yksel bytte av Yngvesson och Mattisson av Chanko, mot slutminuterna slängdes Darko Lukanovic in – Abelsson ut – och laget försökte nå slutpress genom nåt åt 3-4-3-hållet. Fem minuters stopptid bjöd domaren dessutom på, och i 92:a minuten var Afonso loss in i straffområdet, men ett utsträckt kalmarben hann avvärja innan det blivit riktigt farligt.
Med de tre raka segrarna jobbade MFF till sig en lyxig marginal medgivande en förlust och ändå fortsatt serieledning – marginalen är nu sannolikt förbrukad. Och en kväll väntar med häckande kring dator, sportradio eller tv, ivrigt önskande andras olycka…
Tobias Christoffersson
Laguppställning
- 1 Mattias Asper
- 3 Olof Persson
- 4 Peter Abelsson
- 5 Thomas Olsson
- 7 Joseph Elanga
- 8 Afonso Alves
- 9 Niklas Skoog
- 10 Louay Chanko
- 13 Jon Jönsson
- 14 Jon Inge Höiland
- 21 Andreas Yngvesson
Avbytare
- 6. Hasse Mattisson
- 11. Yksel Osmanovski
- 20. Johan Nilsson Guiomar
- 26
- 35. Fredrik Persson
Målgörare
- 11 Augusto (36)
Gula kort
- 13 Jon Jönsson (9)
- 11 Augusto (64)
- 7 Joseph Elanga (66)
- 8 Afonso Alves (83)
- 17 Persson (91)
Röda kort
- 11 Augusto (64)
Publik
- 8758
Domare
- Jonas Eriksson, Stockholm