Landskrona BoIS – Malmö FF

Tid: 2003-08-04 21:00, Plats:Landskrona IP, Resultat: 1-0

Tre matcher, tre besvikelser.
Värst? Att inte få nog snurr på cylindrarna för att vinna hemma mot Elfsborg? Orättvisan i att det massiva övertaget mot Sundsvall inte fick belönas med tre poäng? Eller att derbydagsformen visade sig för svag på Landskrona IP?
Tja. Två poäng av nio i tre raka matcher mot lag två skikt ner i tabellen diskvalificerar förstås hursomhelst MFF från allt guldsnack inom överskådlig framtid. Och med tre fyra formstarkare toppkonkurrenter surrande omkring fjärdeplaceringen för stunden har Mittens Dike ryckt obehagligt nära.

Ingen plattmatch – i första
Tabelläge och resultat lägger naturligt nog en svartsynens slöja över en fotbollskväll på Landskrona IP som ändå länge var het och spännande: perfekt väder, fullspikat och intimt och just den täta derbystämning som utmärkt kamperna mellan allsvenskans två sydligaste lag på senare år. MFF gjorde ingen plattmatch. Åtminstone inte i första halvlek. Matchen började piggt och tempostarkt, för att alltmer tätna till ställningskrig. Ett par BoIS-anfall och några MFF-spelvändningar gav redan från början en fingervisning om hur lagen tänkt försöka ta sig fram. I elfte minuten matchens första målchans – till MFF. Joseph Elanga och Andreas Yngvesson i samspel på vänsterkanten, Yngvesson hittade Ijeh med en läcker stickare in i straffområdet och på någon meter när hade skyttekungen fått öppet läge framför mål.

Mästerlig Maestro
Med dryga kvarten spelad blev det tydligt att BoIS var det lag som låg närmast något sammanhängande, låt vara att MFF trivdes med att ligga avvaktande, hålla defensiven och vänta på omställningslägen. Defensiven ja – när BoIS vaskade fram en del farligheter och visade att de både kunde anfalla brett med mycket folk och djupledsinrinna i straffområdet, då var den lika med en man: Daniel Majstorovic. Mästerlig redan från början stoppade han allt, hade koll på allt. Och det behövdes.

Yngvesson närmast mål
Niklas Skoog lättade en boll två meter utanför efter en snabb spelvändning, Jon-Inge Höiland gick upp på en hörna med skallen nära till målnick och Joseph Elanga hade en räd inåt mitten. Därefter en hyfsad frispark åt vardera laget innan – i 33:e minuten – det anfall och den chans som skulle visa sig bli MFF:s främsta i matchen. Jon-Inge Höiland spelade upp till Peter Ijeh på mittplan till höger. Med bevakning kring sig target-tog han emot och höll undan bra i ett svårt läge. För att sedn visa sin enastående speluppfattning: sög bollen till sig, vände halvt och precisionssköt en passning bort till Yngvesson, långt uppe på vänsterkanten. Han hade att gå rakt in i straffområdet med bra fart och tid att sikta in sig. Och några steg in sköt han hårt och tätt över – en utmärkt målchans.

Elanga räddade friläge
I 40:e minuten gav landskronapubliken full hals när Alexander Farnerud fick bollen direkt efter en MFF-hörna och satte av över en tom plan följd av Nannskog och med Majstorovic och Elanga i bakhasorna. Nannskog fick bollen inåt straffområdet, Maestro hann aldrig komma emellan, men Elanga fläkte sig fram och lyckades precis avvärja ett friläge.

Yngvesson tvingade fram utvisning
Så här långt i matchen var Andreas Yngvesson den som visat störst energi i MFF; utöver målfarligheterna också genom flera ”inbrott” från kanten kännetecknade av en urvilja, en slitstyrka och ett mod att utmana som annars lyste med sin frånvaro på centrala mittfältet. Till slut tvingades BoIS till ojusta medel för att stoppa honom: först en neddragning av Mathias Eklund i 43:e minuten, sedan en rå och hänsynslös fällning av Allen Ravn Jensen. Domaren tvekade inte: dansken fick se rött och lämna plan. Hårt, men inte orättvist enligt dessa blå ögon, solklar kapning bakifrån och inget snack tyckte domarkontrollanten efter matchen. Landskroniterna å sin sida höll hård visselkonsert både innan och efter paus.

Oförmåga till eget spel
Men, som så många gånger förut visade det sig att en utvisning till ena laget inte innebär en fördel för det andra, snarare tvärtom. Liksom i vårmatchen på Stadion knöt BoIS:arna handen i byxfickan i paus för att komma ut och visa att inga domslut kan knäcka dem. Även om andra halvlek började ungefär som första, och det kändes som om förutsättningarna fanns för MFF – som ändå haft hyfsad kontroll över matchen och fler vassa farligheter – att lyfta lag och spel och trycka till. Detta intryck skulle tyvärr visa sig skenbart. Kvällens MFF-upplaga ägde inte förmågan att etablera ett spel och skapa längre anfall. Låt vara att taktiken prioriterade avvaktan, defensiv kontroll och snabba omställningar, men då krävs betydligt mer av rörelse och explosivitet när det gäller. Ett lågt bollinnehav och lite spel inom laget skapar i längden en otrygghet som kan utmynna i någon slags – med ett krystat uttryck – känsla av alienering inför den egna rollen i matchen. Ja, så ser det i alla fall ut från läktarplats ibland.

Skoog/Ijeh underkända
Men faktum kvarstår. Skoog/Ijeh fick egentligen inte mycket uträttat och gjorde med tanke på deras höga standrard och enorma potential – en dålig match. Samtidigt blir MFF-mittfältet utan Thomas Olssons speluppläggande – och med Yngvesson undantagen – ”gärna” för trubbigt, med för låg kvalitet i uppspelen. Och med dessa två lagdelar kreativt dysfunktionella kommer de allt längre, allt hopplösare uppspelen från backlinjen som ett brev på posten vad matchen lider. Tom Prahl tycks ha sett vartåt det barkade och bytte efter 60 minuter in Erik Johansson på Lolo Chankos bekostnad, men injektionen fick inte fart på det trögflytande blodomloppet.

Kusi-Asare avgjorde
Istället inföll BoIS ledningsmål, efter att först Daniel Majstorovic och sedan Mattias Asper i två tidigare lägen helt själva avvärjt heta målchanser. Hörna till BoIS i 68:e minuten, inbytte nyförvärvrt Jones Kusi-Asare har varit på plan i en och en halv minut innan han givetvis får göra drömdebut när han slänger sig fram och nickar in 1-0. Och MFF:s håglöshet ökar, synbarligen. Först sista kvarten, när Prahl rockerar till 3-5-2 kommer laget upp lite, men utöver lite stopptidspress uppstår inga kvitteringslägen.

Inte kört än, ändå
Efter den svaga säsongsinledningen återtog MFF med några imponerande älgkliv den tappade marken, men nu är den alltså förlorad igen. Kommentatorerna lär på goda grunder avfärda MFF från guld- och kanske även toppstriden. Men med trepoängssystemet sker snabba scenförändringar, och ett lag hinner hissas och dissas flera gånger om under en och samma allsvenska. Alldeles kört är det inte – än. Titta på MFF:s spelschema i augusti: ÖIS borta, Hammarby hemma, HBK borta. Här har MFF helt i egna händer chansen att näpsa toppkonkurrenterna; dämpa deras framfart och i bästa fall hålla dem stångna. Men, visst – det är nio poäng av nio som gäller i så fall. Inte två.

/Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners