Intervju med Yksel Osmanovski

Publicerad 04 oktober 2004

Två bilar svänger samtidigt in på parkeringen utanför Kulan. Ur den ena kliver Hasse Mattisson, ur den andra kliver Yksel Osmanovski. Året är inte 1998 utan 2004 och cirkeln är sluten.
Yksel har återvänt till Malmö FF för att spela matcher.

Två bilar svänger samtidigt in på parkeringen utanför Kulan. Ur den ena kliver Hasse Mattisson, ur den andra kliver Yksel Osmanovski. Året är inte 1998 utan 2004 och cirkeln är sluten.
Yksel har återvänt till Malmö FF för att spela matcher.

I Italien lämnade Yksel sol, italiensk mat och en hög lön när han satte sig i sin bil och körde hem till födelsestaden Malmö i somras efter ett halvår fyllt av övergångsspekulationer. Men han lämnade också bakom sig ett oregelbundet matchspelande i slutet av proffssejouren. Det var till slut det som avgjorde att klubben i hans hjärta fick en signatur på ett kontrakt.
– Det viktiga var det sportsliga. Hade det varit för pengarna hade jag stannat i Italien. Det var inte ett lätt beslut att komma hem eftersom jag hade en del anbud från Serie B-klubbar, säger Yksel.
Vilka klubbar var intresserade?
– Det vill jag inte säga. Men Malmö drog; det är ju min hemstad och jag har alltid vetat att jag skulle återvända till klubben i mitt hjärta en dag, säger Yksel och fortsätter:
– Italiensk fotboll är tuffare, i princip allt går fortare och det är både mer tekniskt och taktiskt. Fast jag trivs inte när det är för taktiskt och man känner sig alltför styrd som spelare.

Kontraktet med Torino gick ut i somras, och Yksel valde att följa bröderna Bjärreds exempel och återvända till ett blåsigt stadionområde efter sex säsonger av det goda livet i Sydeuropas proffsvärld.
Bari, Torino, utlånad till Bordeaux och så återigen Torino. Så såg proffsåren ut för Yksel, proffsår som inleddes storartat tillsammans med Daniel Andersson i Bari. Slutet i Torino blev däremot inte vad han hade räknat med. Han beskriver de senaste säsongernas frånvaro av matchande i Torino som att träna och träna utan att sedan få sätta sina kunskaper på prov i slutet av varje vecka när det var dags för match.
– Men jag har lärt mig väldigt mycket, både på och utanför plan. Jag har fått spela mot de bästa lirarna.
Vem är den bästa du mött?
– Bland försvarare är det nog Thuram, när han har varit i toppform. Han är stark, snabb och oerhört intelligent.

Märk väl: Yksel pratar om Lilian Thuram när denne har varit i toppform. För de båda har mötts många gånger de senaste åren och det är lätt att glömma bort att killen i skinnjackan på andra sidan bordet stångats mot några av Serie A: s och världens främsta backar. Nu ställs han istället mot Micke Danielsson, Fredrik Stenman och David Johansson.
Det mesta tyder på att det är i rollen som yttermittfältare som Yksel kommer att möta ovanstående allsvenska backar. Men, kanske tack vare sex års medieträning som italienskt fotbollsproffs, så vägrar han säga om det är rollen som yttermittfältare eller forward han helst iklär sig:
– Jag kan spela både och. Jag har mest varit yttermittfältare i Italien, men jag har pendlat mellan yttermittfältare och forward i hela mitt liv. Målet är så klart att ta guld och få spela mycket.

Yksel verkar vara väl medveten om att han har en hel del att bevisa nu när han återigen ska visa upp sig för en svensk publik. I landslaget har han inte spelat sedan en träningsmatch mot England 2000, och det är få i Sverige som har sett honom spela de senaste åren.
– Jag kommer tillbaks för att spela och jag måste spela bra för att vara säker på en plats.

Än så länge har Yksels tid i MFF inletts lite trevande. Istället för att kunna arbeta vidare efter ett inledande, godkänt inhopp mot Halmstad så drabbades Yksel av influensan vilket gjorde att han inte återfanns i truppen mot vare sig Djurgården eller Örebro.
– Klart det var irriterande. Men det var bara köra på. Nu gäller det att komma igång och få hoppa in några matcher.
Men så mot Hammarby fick Yksel efter sex långa år återigen beträda Malmö stadions gräsmatta när han byttes in mot Andreas Yngvesson in den 75: e minuten och vi på Norra läktaren sjöng ”välkommen hem till Malmö igen”.

Yksel reser sig från bordet, muttrar något om höstvädret och börjar gå bort mot omklädningsrummet för att byta om inför eftermiddagsträningen.
– Måste in och tejpa fötterna. De har blivit lite sargade nu när jag kört igång igen.

Han säger det med ett leende på läpparna och det märks att han gärna accepterar ett par sargade fötter så länge han får spela fotboll.
Sen kan höstvindarna blåsa bäst dom vill i Malmö, och maten på Malmös italienska krogar kan vara hur avlägsen den italienska diton som helst.
Han är i Malmö och här ska han spela matcher.
Det är det enda som räknas för Yksel Osmanovski.

Fakta: Yksel Osmanovski
Ålder: 27 år.
Klubbar som proffs: Bari, Torino, Bordeaux.
Familj: Väntar barn i november tillsammans med frun Kujtime.

Text och foto: Måns Renntun

Hemsidans medarbetare Måns Renntun intervjuar spelare och ledare i Malmö FF.
Detta är femte intervjun hittills i år.