Intervju med Simon Hollyhead – Del2 – ”Upplevelser och erfarenheter”
När Malmö FF tidigare i sommar var på träningsläger på Irland passade jag på att sätta mig ner och ställa några snabba frågor till lagets assisterande tränare Simon Hollyhead. Det som bara skulle vara en snabb intervju innan matchen mellan Tyskland och Danmark skulle dra igång blev snabbt ett långt och intressant samtal. Intervjun har av denna anledningen publicerats i två delar där detta är den andra delen. Del 1 kan du läsa här
Förra året så reste du ner till Milano för att besöka AC Milan och deras ”Milan lab”, hur var det?
– En fantastisk upplevelse! Dagen du slutar att lära dig saker som person kommer att vara en väldigt tråkig och mörk dag. När Milan var här i augusti så pratade jag lite med deras assisterande tränare innan och efter matchen och vi var alla sugna på att dela med oss av varandras idéer. De ville veta hur vi arbetade efter att ha sett hur bra våra spelare var rent fysiskt, och jag vill se hur de arbetade. De bjöd ner mig i januari och jag var väldigt, väldigt glad för möjligheten att se varför de tränade som de tränade och hur deras fotbollsfilosofi såg ut osv.
Vad fick du se för något?
– Jag fick såklart se en massa fantastiska fotbollsspelare och jag fick även möjligheten att prata med några av dem. Jag tror att Zlatan summerade det hela bäst i mitt samtal med honom när han sa: ”Ja, det här är AC Milan och vi är en storklubb med allt runt omkring. Det vore inte rättvist att jämföra oss med MFF med tanke på allt det ekonomiska. Men du kan ta ifrån oss två eller tre träningsupplägg och applicera på er träning i Malmö och det kommer säkert funka jättebra. I slutet av dagen så handlar det om inställningen hos spelarna att alltid ha viljan att träna och vinna matcher.”
En annan sak som stack ut under min vistelse var när de körde ett högintensivt träningspass och Mark Van Bommel var med. Så fort tränaren blåste av övningen så tog Van Bommel varje möjlighet att gå av för att se vilken nivå hans puls och prestation låg på. Så länge han inte träffade sitt absoluta max var han väldigt irriterad på sig själv. Nu pratar vi om en kille som upplevt så mycket. På klubbnivå men även på landslagsnivå. Hans strävan att alltid vara bäst var häftig att se. Han ville inte bara ligga på den höga nivån han redan låg på, han ville maximera den. Det borde vara varje spelares mål. Oavsett vilken klubbnivå man spelar på.
Hur skulle du vilja summera dina två år i Malmö?
– Väldigt njutbara.
Inte bara för att vi vann Allsvenskan det första året utan för att vi har fått sådana fantastiska upplevelser och erfarenheter. Till exempel fick vi åka till Färöarna förra året för att spela fotboll. När hade man annars gjort det?
Jag kommer ihåg fredagen då det var lottningen till nästa kvalrunda efter att vi slagit ut Torshavn. Jag hade vänner och familj på besök från England och vi tittade på lottningen tillsammans. När allting började sa jag ”Snälla, snälla låt det bli Glasgow Rangers”
”Bli Glasgow Rangers”? Så du ville möta dem?
– Av alla lagen som vi hade möjlighet att få som motståndare så ansågs Glasgow vara det svåraste laget men jag såg inga problem i det. Jag hade, och har, så mycket tilltro till våra killar i laget att vi bara kunde dra fördelar av en match mot Rangers. För om utomstående inte förstod vilken kvalité vi har i vår trupp innan så skulle de göra det efter att ha sett oss slå ut Rangers. Om det, å andra sidan, skulle visa sig att vi skulle bli utslagna så skulle ingen se det som en besvikelse. Så för mig var det en win/win-situation. Jag hade en tro, och det hade även resten av ledarstaben, att efter första mötet på Ibrox så kände vi ”Vi kan vinna detta!”.
Jag kommer ihåg att jag och Rikard spenderade mycket tid på att prata om Rangers-matchen och planera. Och som jag sa innan, det är få människor som uppskattar det arbete som tränarna lägger ner innan match och träning. Inte minst allt det arbete som Rikard lägger ner. Det är lite som tränarens hemläxa, den måste göras.
Vi tömde ut alla kontakter vi hade runt om Europa som kunde ge oss information om Rangers och deras sätt att spela.
Sen när man väl stod där på Ibrox, denna klassiska arena och mötte ett lag med så många meriter och vi spelade sådan fantastiskt fotboll. Det var en upplevelse.
Hur upplevde du matcherna mot Zagreb?
– Som det kändes efter den andra matchen så var det såklart förkrossande. Jag minns att många utanför laget dömde ut våra chanser efter den första matchen i Kroatien. Inom laget så fanns där en liten tro att vi kunde klara av det. Inte minst med tanke på att vi spelade hemma på Stadion där vi kände oss säkra med våra supportrar i ryggen. Den känslan och stämningen som kan uppstå där inne är väldigt stark och stärker självförtroendet. Men tyvärr så lyckades vi aldrig. De gjorde fyra mål och vi bara tre. Men sånt är livet.
Å andra sidan så hade vi lyckats att ta oss in till Europa league där vi fick möta bra motstånd med tre hemmamatcher och tre bortamatcher. Så återigen, fantastiska erfarenheter och det gjorde även att klubben blev igenkänd ute i Europa.
Det handlar inte bara om resultaten för oss ledare och spelare utan även om vad man lär sig. När man spelar matcher ute i Europa så har man så mycket att lära och det får man inte underskatta. Ska man summera allt så får man inte stirra sig blind på hur det gick i matcherna utan man måste även se upplevelserna och erfarenheterna som spelarna fick med sig och som de kommer bära med sig hela sin karriär.
Sett till allt som hänt och skett så måste jag säga att min första tid i Malmö har varit rätt så fantastisk.
/Martin Östling
