Intervju med Bosse Nilsson
Som lagledare i Malmö FF är Bosse Nilsson något av en dold makthavare. En sådan som vid sidan om rikskändisarna Prahl och Borg för en mer anonym, men inte för den delen mindre betydelselös, tillvaro i klubben.
Kanske är Bosse Nilsson den i Malmö FF som kommer allra närmst spelarna när de kommer till klubben från Polen, Kamerun och Sierra Leone. De kommer till en stad som ligger långt hemifrån, men kanske kommer den att te sig lite mindre främmande tack vare Malmö FF:s lagledare Bosse Nilsson.
Som lagledare i Malmö FF är Bosse Nilsson något av en dold makthavare. En sådan som vid sidan om rikskändisarna Prahl och Borg för en mer anonym, men inte för den delen mindre betydelselös, tillvaro i klubben. Som lagledare är Bosse ansvarig för det som vi för enkelhetens skull kan kalla för ”allt runtomkring”.
– Ja, det är ett mycket varierande jobb. Jag är med a-laget på alla resor, ordnar med träningstider, mat och resor. Jag ser så många träningar som möjligt för att hålla mig a jour med nivån i a-laget, säger Bosse när jag ber om honom beskriva sina arbetsuppgifter.
Men kanske illustreras Bosses roll i klubben bäst genom att man tar några exempel på vad han sysslar med i samband med att vi planerar en tid för intervjun.
När jag första gången ska träffa Bosse ställs intervjun in. Det hade blivit strul med träningstider i Cork, och Bosse satt och slet vid datorn för att reda ut detta innan avfärden till Irland kommande dag. Andra gången vi träffas kommer han för sent och ursäktar sig med att pappersexercisen kring Samuel Barlays uppehållstillstånd uppehållit honom. Kvällen innan har han tittat på en norsk match på Canal+ tillsammans med Prahl och Borg och där letat potentiella spelare att lösa anfallskrisen i laget med, och senare samma dag som vi träffas ska han besöka zonlägret för 14-åringar i Landskrona.
”Allt runt omkring” hette det som bekant.
Men det som Bosse pratar mest och ivrigast om är rekryteringen:
– Till en början var det meningen att jag bara skulle arbeta med rekryteringen på ungdomssidan. Men eftersom jag sedan tiden på åttiotalet som assisterande tränare i landslaget kände Hasse Borg har det blivit så att jag numera även arbetar med rekrytering till a-laget. Men det är ändå främst ungdomar jag tittar på.
Bosse har hunnit skaffa sig ett gediget nätverk i fotbollsvärlden, främst genom sitt uppdrag som ledare på steg-fyra utbildningen för tränare. Nästan i förbifarten nämner han vilka han brukar slå en signal för att kolla upp en spelare.
– Hasse Backe i FC Köpenhamn, Peter Lenell i Ängelholm, Bosse Johansson i IFK Göteborg. Sen har vi ett Norrlandsöga också, målvaktstränaren i Friska Viljor. Plus lite folk runt om i världen. Men det har blivit svårare att hitta talangerna nuförtiden.
”Plocka gräddbullar” brukar det ju heta i MFF-kretsar. Det vill säga att hitta den där spelaren redan i tonåren som sedan blommar ut för att till slut klacka in bollar i EM. Bosse Nilsson berättar om vilka knep han har lärt sig för att hitta gräddbullarna bland alla råglimpor som springer omkring på fotbollsplaner runt om i världen:
– Jag har ju erfarenhet eftersom jag jobbat som tränare sen jag fyllde trettio och man lär sig på så vis att värdera olika saker. Det är mest teknisk spelförståelse och speluppfattning, saker som är svåra är lära ut, som jag tittar efter. Karaktär är en annan egenskap som blivit mer och mer viktig i takt med den ökade träningsmängden. Man måste ha en inställning som gör att man vill och kan träna mycket. Men en del spelare utvecklas senare än andra. När jag värvade Marcus Lantz till Helsingborg tog det ett par år innan jag blev riktigt klar över hans potential. När jag såg Magnus Arvidsson däremot var det bara pang, och det var samma sak med Samuel Barlay som jag hittade i U17-VM i Finland. Jag såg direkt att han hade något extra.
Låt oss säga att talangen lokaliserats. Nu gäller det att få honom att välja Malmö FF. I takt med att konkurrensen blivit stenhård om de unga talangerna gäller det att utmärka sig som klubb. Bosse har ett par givna punkter på programmet när han presenterar klubben för spelaren:
– Första kontakten är viktig. Vi tar hit honom till en träning med a-laget, och därefter ser vi alltid till att låta honom uppleva stämningen på stadion.
Spelaren tycker förhoppningsvis efter detta besök att klubben lockar, så han skriver på och flyttar till Malmö. Nu ska han slussas in i laget.
– Vi har många spelare som är bra på att ta hand om nya och unga spelare. Där går två stycken till exempel, säger Bosse och nickar Hasse Mattisson och Thomas Olsson som går förbi Kulan på väg mot förmiddagsträningen.
Men livet som fotbollsspelare i MFF levs inte bara på och omkring stadion. Det finns ett liv också när man kommer hem efter träningen, och även här har klubben ett ansvar.
– Boendet är viktigt. De unga spelarna bor tillsammans i en gammal studentkorridor där de delar vardagsrum och kök. Är man en äldre spelare så kanske det handlar om att sambon behöver ett jobb när de kommer till Malmö. Då har vi till exempel stor hjälp av Nätverket.
Kan man få spelarna att rota sig, att knyta starka band till staden och bli en del av Malmö har man mycket till godo.
– Mattias Asper köpte ett äldre hus som han renoverade, Niklas Skoog håller på att bygga ett nytt hus söder om stan. Det är inte svårt att trivas i Malmö-området, fortsätter Bosse.
Men själv bor han inte i Malmö, utan den fasta punkten har alltid varit Hässleholm, trots hur många år som helst som fotbollstränare på vitt skilda platser som Bahrain och Helsingborg. Jag undrar lite hur en före detta tränare för HIF känner för att numera ha argaste konkurrenten som arbetsgivare. Bosse kontrar med att räkna upp alla de klubbar han tränat under sin långa karriär och avslutar med att slå fast att det är ett jobb och man trivs bäst där man är för stunden.
Men med alla dessa tränaruppdrag i åtanke så saknar väl Bosse tränarsysslan? Har man en gång känt rampljuset bränna i pannan vill man väl aldrig mer stå i skuggan?
– Jag har varit i hetluften tidigare. Det är en tuff roll att vara tränare, så jag är nöjd som det är nu. Idag är Tom galjonsfigur, och visst försöker vi andra att hjälpa honom, men till syvende och sist är det Tom som folk vill prata med. Vi sköter alla kringarrangemang så att han är passagerare ända fram tills det är dags att gå ut på planen.
Trion Tom, Hasse och Bosse pratar många gånger varje dag om allt från träningstider till spelarköp. Men jag anar att det är Bosse som kommer många av spelarna närmast, och särskilt de som kommer från utlandet.
– Ja, det är lite olika med olika spelare, säger Bosse och berättar om hur han hittade Joseph Elanga i Grekland och när han träffade Samuel Barlays föräldrar i Sierra Leone.
– Men jag försöker också vara en förbindelselänk för de unga spelarna när de kommer hit.
Fostrad i samma svenska joggingdress som nallebjörnen Tommy Söderberg så utstrålar gympalärarutbildade Bosse en medkänsla som blir extra påtaglig när vi kommer in på ämnet Igor Sypniewski som nyligen blev avskedad från Malmö FF.
Hans röst sänks ett par oktaver, takten i vilken orden strömmar ut blir långsammare och blicken riktas ut mot stadionområdets gröna träningsplaner.
– Ja, det där är ett stort misslyckande från vår sida. Jag har dock svårt att förstå hur vi skulle gjort saker annorlunda med facit i hand, men vi har haft experter inkopplade när vi känt att vår kompetens inte räckt till. Jag kan bara hoppas att han kommer att må bättre och att han hittar en klubb. Det är jättetrist både honom och för oss.
Jag drar mig till minnes hur Igor för mig, via tolk och e-post, i vintras beskrev bemötandet som han fick när han kom till Malmö FF. Med en oreserverad glädje berättade Igor om hur välkommen han kände sig, om hur väl han blev omhändertagen och om hur bra han trivdes från dag ett.
Jag tror att Bosse Nilsson var en stor del av anledningen till att en så pass skör människa som Igor kunde känna en sådan glädje och trygghet. Tyvärr räckte det inte hela vägen, och kanske är det ett sting av maktlöshet jag anar i Bosses ögon.
Trots att han gjorde allt han kunde.
Bosse Nilsson om:
.Bosman: Vi får massor av fax och mail från agenter om spelare, men de är inte de bästa spelarna, den slutsatsen kan man ju lätt dra. Man sätter sig i en dålig sits om man väljer att gå som Bosman. Det säger ju sig självt att en klubb är mer mån om att en spelare som man betalt pengar för lyckas i klubben, än en som kommit gratis.
.Agenter: Jag tycker inte det behövs om man är en ung spelare som går inom Sverige. Föräldrar räcker utmärkt som kontakter. Men om man är duktig i allsvenskan och ska gå utomlands fyller agenten en viktig funktion i det juridiska.
.Hasse Borgs förseningar: Jag brukade hämta honom med bilen när vi skulle till landskamper och han var alltid klar i sista minuten.
Bosse Nilsson
Lagledare
Född 1944.
Kom till MFF 1999
Klubbar som tränare:
IFK Hässleholm 1974-1978 och 1981-1985,
Mjällby AIF 1979-1980, Ass landslagstränare 1980-1985, Vilan BOIF 1985,
Helsingborgs IF 1987-1993, Silkeborgs IF (Danmark) 1994, Al Tawoon (Qatar) 1995,
West Riffa (Bahrain) 1996 och 1999, Degerfors IF 1997, FC Chengdu (Kina) 1998.
Klubbar som spelare:
Tjörnarps BOIF -1961, IFK Hässleholm 1962-1966 och 1969-1973,
Djurgårdens IF 1967-1968,
Text och foto: Måns Renntun
Hemsidans medarbetare Måns Renntun kommer även under denna säsong att intervjua spelare och ledare i Malmö FF. Detta är tredje intervjun hittills i år
