Hur länge är länge?
Jag ber om ursäkt för att den här krönikan kommer först nu. Jag skulle kunna skylla på att jag skriver en bok, men det vore förmätet. Så jag säger istället som det också är: Jag har funderat. Jag har suttit och tänkt under dagen, när tid funnits, och försökt komma fram till svaret på en fråga. Jag skulle nämligen vilja veta följande: Hur länge är länge?
Jag ber om ursäkt för att den här krönikan kommer först nu. Jag skulle kunna skylla på att jag skriver en bok, men det vore förmätet. Så jag säger istället som det också är: Jag har funderat. Jag har suttit och tänkt under dagen, när tid funnits, och försökt komma fram till svaret på en fråga. Jag skulle nämligen vilja veta följande: Hur länge är länge?
Ni kanske inte hänger med. Vänta då, så ska jag förklara. Jag läste Dagens Nyheter idag. Ja, för oss som bor vid sydkusten är det förstås Gårdagens Nyheter, men eftersom söndagens matcher spelades klockan fem på eftermiddagen, så kunde till och med Skåneupplagan av DN rapportera vad som hade hänt.
Fast först måste jag förtydliga och säga att rikstidningen Dagens Nyheter väljer att på flera sidor lägga ut texten om mötet mellan Assyriska och Djurgården. Det räcker inte med att Johan Esk jobbar upp sig och hävdar: ”Djurgården kommer att få en ny chans nästa år. Det blir Champions League-kval för det blir SM-guld i höst.”
För när man väl tagit sig igenom hans våtdröm så är det en artikel till om Djurgårdens vinst och dessutom en stor artikel om ett möte i Superettan mellan AIK och Mjällby. Allt detta alltså i rikstidningen Dagens Nyheter. Det tidigare råutskällda, pestsmittade laget Malmö FF, ni vet det laget som förlorade mot FC Thun från U-landet Schweiz, tillägnas sju rader i en spalt.
Nej, nu är jag orättvis. Lite mer än så skriver DN om MFF. Strax innan Johan Esk försäkrar att Djurgården vinner årets Allsvenska, så markerar han vikten av att vi på inga villkor bör glömma detta förfärliga som Malmö FF gjorde mot hela den fotbollsälskande nationen Sverige. Han betonar: ”Det är ett alldeles för stort misslyckande för att det ska glömmas bort.”
Well, well, well. I FC Thun spelar åtminstone ett gäng brassar och ett antal schweiziska landslagsmän. Medan näst intill samtliga irländska landslagsmän spelar i England. Att pretendenterna på detta års guld – Djurgården – åkte ur Uefa-cupen mot Cork City, den lilla missräkningen kan vi glömma bort. För, dussandes då, de får ju en ny chans. Jättesnart. Eftersom de vinner i år. Jösses, har jag någonsin hållit så mycket på IFK Göteborg, som just nu.
Nu börjar ni kanske bli lite försiktigt nyfikna på vad som stod på de där sju raderna. Ja, de lyckades implicera en hel del. När MFF exploderade och gjorde dubbelt så många mål som i någon annan seriematch i år, när MFF fokuserade, när man visade upp en effektivitet som saknats tidigare i år – sex mål på åtta avslut på mål, det imponerar – så blir man bekymrade på Dagens Nyheter.
Man skriver så här: ”Segersiffrorna 6-2 för Malmö FF mot GIF Sundsvall var inte så säkra som de synes vara. Sundsvall hade länge ledningen med 2-1 innan det lossnade ordentligt för Malmö i slutet av matchen.”
Alltså, vänta ett tag här nu. ”Sundsvall hade länge ledningen med 2-1”. Det är det där som fått mig att fundera hela dagen, det är just den där formuleringen som ställt till det för mig idag, som gjort att den här krönikan som skulle skrivits någon gång i gryningstimmarna, kom först nu. Det är just den som fuckat upp alltihop. För jag menar: Om Sundsvall LÄNGE hade ledningen med 2-1 – exakt hur länge är då LÄNGE?
För så här var det. Ali Gerbas spektakulära cykelspark kom i den 50:e minuten. Bara sju minuter senare, i matchens 57:e spelminut, nickade Afonso in kvitteringen 2-2. Och från det ögonblicket fanns det absolut bara ett lag på planen. Som det också funnits större delen av den första halvleken, inom parentes.
Men frågan kvarstår, vi måste reda ut det här. Hur länge är länge? Skulle jag få föreslå något, utifrån att vi tänker oss att en fotbollsmatch består av 90 minuter, då skulle jag åtminstone gå upp till en halvtimme. Det är vad jag kallar lite länge i alla fall. Skulle vi prata länge länge, då fick vi nog passera halva matchtiden och närma oss en timme.
Men. GIF Sundsvall – som jag sannerligen inte har något emot, jag skulle gärna önska att andra, icke namngivna lag fick ta steget ner i Superettan istället – detta lag som nu parkerar på näst sista plats i den allsvenska tabellen, detta ”bogey team” för Malmö FF, detta lag ledde bara över Malmö FF i sju minuter. Och sju minuter, vilket är 7,7 procent av den totala matchtiden – är inte länge. Det törs jag nästan lova.
Mats Weman
PS För övrigt så kallade jag i en krönika för några veckor sedan en kommentator vid namn Åke Unger för ”ordföranden i MFF-Hatets Vänner”. Han har hört av sig via sms till mig och meddelat att det inte är han som är ordförande. Ja, han var inte ens kommentator till den aktuella matchen. Jag har följaktligen blandat ihop honom med en annan kommentator, som heter Per Forsberg. För detta ber jag om ursäkt. Huruvida Per Forsberg är ordförande i MFF-Hatets Vänner, eller ej, ber jag att få återkomma om vid ett senare tillfälle.
Malmö FF hoppas att Mats Wemans krönikor kommer att glädja, irritera och diskuteras av hemsidans besökare. Vi vill även påpeka att krönikorna innehåller Mats Wemans personliga åsikter och inte nödvändigtvis är Malmö FF:s officiella.
