Fedel: ”Förr i tiden var jag mycket värre”

Publicerad 21 februari 2024 i Herr,Nyheter

Jonnie Fedel har årtionden av erfarenhet som spelare och ledare. Ändå kommer han till jobbet för att utvecklas. Som målvaktstränare har han det tunga ansvaret att förbereda och stötta spelarna med det mest otacksamma uppdraget på planen. Han ställer höga krav på sig själv och sin omgivning.

Det är dagen innan match och Jonnie Fedel har kallat sina tre målvakter till möte. De samlas i ett mötesrum med fördragna gardiner och dämpad belysning. Någon kväver en gäspning. När Jonnie Fedel fått ordning på projektorn drar han i gång en kavalkad av videoklipp och kommenterar dem med hög och tydlig stämma.

På filmduken visas motståndarnas offensiva hot, fasta situationer och speluppbyggnad. Det är högt tempo och mycket information. Jonnie Fedel klämmer också in några klipp på egna lagets defensiva fasta från senaste träningsmatchen, innan han går igenom vad som kommer att hända på den kommande träningen.

Målvakterna kliver ut från mötesrummet med långsamma steg för att förbereda sig för träningspasset.

Hur mycket av det där kommer man ihåg efteråt?

– Allt. Det måste jag göra. Det är mitt ansvar att veta det ute på planen, säger Ricardo Friedrich och Mathias Nilsson nickar instämmande.

Jonnie Fedel är på plats vid träningsplanen innan målvakterna. Han har inte riktigt samma höga förväntningar på vad spelarna ska minnas från videogenomgången.

– Jag förväntar mig inte att de kommer ihåg någonting, haha. Det jag vill komma åt är att det ska blixtra till i bakhuvudet när de här situationerna uppstår under matchen.

Sedan Jonnie Fedel själv var aktiv har det hänt en hel del med målvaktsträningen. Han blev inte överöst med WyScout-klipp innan en träningsmatch mot Herfølge BK på isblandat grus. Men han fick lära sig hantverket av en av de allra främsta i landet.

Efter att ha gjort resan från fotbollsskolan till A-laget blev han lärjunge till Janne Möller som vaktade målet i MFF under stora delar av 70- och 80-talet.

– För mig är Janne en megalegend, säger Jonnie Fedel.

– Han har alltid varit det och kommer alltid vara det. Jag lärde mig jättemycket av honom som ung människa. Han tog verkligen hand om mig också. Skyddade mig mot alla busarna som fanns där på den tiden och höll mig borta från en massa skit.

När Janne Möller lämnade Malmö FF för att varva ner i nordvästra Skåne uppstod en ledig plats mellan stolparna. Huvudtränaren Roy Hodgson valde den unge Jonnie Fedel som efterträdare och debutsäsongen 1989 bjöd på framgångar både nationellt och internationellt. Laget stod som seriesegrare i Allsvenskan, vann Svenska cupen och i Europacupen slog man ut Inter som hade spelare som Jürgen Klinsmann och Lothar Matthäus i startelvan – ”inga dussinlirare” för att låna Jonnie Fedels ord.

Därefter följde det ökända titellösa 90-talet och ett maktskifte inom svensk fotboll när IFK Göteborg radade upp SM-guld.

– Vi hade ett bra lag men spelare blev äldre, skadades, såldes. Ekonomin i klubben var inte på topp. Det får man acceptera.

Jonnie Fedel förblev MFF troget och var sista utposten i laget i över tio år. Han gjorde sina sista matcher som spelare i föreningen när den nya eran började ta form, efter degraderingen och uppflyttningen. Men hans insatser för Malmö FF var långt ifrån över.

– Det är svårt att släppa något man hållit på med i 30 år. Även om man börjar se fler aspekter av livet när man blir äldre kan man inte bara lägga det åt sidan. Fotbollen är mitt liv.

Under sin tid som aktiv var det den tidigare stormålvakten Ronnie Hellström den ledare som satte störst avtryck på honom. Jonnie Fedel hade honom som målvaktstränare och sättet han kunde bidra med sina egna erfarenheter på träningsplanen och i relationen till spelarna öppnade upp Jonnies ögon för yrket.

Men under förvånansvärt stora delar av karriären hade Jonnie Fedel ingen utpräglad målvaktstränare alls. När han själv har tagit sig an rollen har mycket av jobbet att utforma den legat på honom själv.

– Nu ska jag inte klappa mig själv på axeln. Men man har verkligen fått lägga manken till. Jag har suttit många timmar framför datorn och tittat på hur de jobbar utomlands.

– I den här gamla skolan skulle man slänga sig till höger och vänster tills man var totalt slut. Sen skulle man in på skotträning. Men vänta, hallå. Har du sett en match? Har du sett hur mycket en målvakt är med i spelet?

– En målvakt är mer aktiv psykiskt än fysiskt. Du ska ge dig tid att positionera dig. Du ska göra dig klar och förberedd för din aktion. Det handlar mer om det än att du ska slänga dig i krysset. Min bild av hur en målvaktsträning ska se ut är kopplad till hur en match ser ut.

Tillbaka på träningsplanen står Jonnie Fedel och svingar en imaginär golfklubba i luften när han med stor inlevelse återger en anekdot från golfbanan för några andra ledare. När Johan Dahlin, Ricardo Friedrich och Mathias Nilsson tågar in på gräset ser han till att skämta lite med dem också innan det är dags för allvar.

Efter en lättare uppvärmning sätter övningarna i gång, och det går en rät linje mellan videogenomgången och det som händer på träningsplanen. En och en drillas målvakterna i att hantera olika situationer, till exempel passning snett inåt bakåt med avslut och retur. Instruktionerna från Jonnie Fedel handlar nästan uteslutande om hur spelarna positionerar sig, vilka vinklar de skär av och hur de vrider på kroppar och fötter.

– När du kokat ner den här vinsåsen till perfektionism så handlar allting om att ge dig mer tid genom att positionera dig rätt. Det går inte att vinna tid i efterhand. Det är helt omöjligt. Klockan går. Ju mer du ska överarbeta saker och ting, desto mindre tid får du att agera.

Inte förrän efter en dryg halvtimme ansluter målvakterna till resten av laget för att vara med i spelövningar. Det går inte att komma ifrån att målvakterna är en egen grupp i spelartruppen, och bara en av dem kan starta i matchen. Det skapar en alldeles särskild dynamik.

– I det stora hela handlar det om att ha respekt gentemot varandra. Jag tillåter inte att det sker någon form av nedbrytning av någons status i gruppen. Som målvakt behöver du full stöttning psykologiskt. Om du förstör för en kamrat kan du inte räkna med att få något stöd själv, säger Jonnie Fedel.

– Min roll i det här är att se till att alla tre huvuden håller sig ovanför vattenytan. Att de respekterar varandra på och utanför plan. Jag vet att det kan se annorlunda ut utomlands. Men börjar du rida på höga hästar är det långt ner till marken.

För Jonnie Fedel är det också viktigt att alla i gruppen kan prata öppet och ärligt med varandra. Men framför allt med honom.

–  Det första jag säger till alla nya målvakter som kommer är att det är högt i tak. Och då menar jag högt i tak.

– Om du tycker någonting är fel, om du tycker jag är snäll, söt eller dum i huvudet. Säg det så att jag vet vad du känner och tänker. Så kan jag hjälpa dig. Det är det klubben anställt mig för att göra.

Själva beslutet om vem ska stå i mål ägs av huvudtränaren. Målvaktstränaren har mer utav en rådgivande funktion i samband med laguttagningen.

– Jag ger mitt råd till Henke. Sen bestämmer han. Det är han som är chefen inom staben. Sen är det klart att vi skulle ta en diskussion om han totalt avfärdar mina råd. Men min uppgift är inte att säga åt honom vem som ska spela. Jag har betalt för att ställa tre keeprar till hans förfogande.

Under match har Jonnie Fedel en högst aktiv roll på avbytarbänken och i det så kallade taktiska området däromkring. Han berättar att många reagerade på hans högljudda rop som ekade mellan de folktomma läktarna under pandemin.

– Men jag skriker inte för att skrika på någon. Jag skriker för att inspirera och hjälpa. Det vet spelarna om. De har inga problem med det. Ibland kanske jag låter barsk och hemsk. Men det finns inte utrymme att vara slapp eller okoncentrerad. Vi ska hela tiden vara fokuserade på det vi ska göra.

Det handlar ofta om instruktioner i samband med defensiva fasta situationer när man hör Jonnie Fedels röst. Men ibland är det en motståndare som står i skottgluggen, som vid den uppmärksammade ordväxlingen med Henrik Rydström, då i IK Sirius, hösten 2020.

– Det är lite spel för kulisserna. Om jag får någon annan ur balans kan det gynna mitt lag. Men nu har jag slutat med de där grejerna. Det ger dig lite dåligt rykte också. Förr i tiden var jag mycket värre.

– När jag stod i mål skrek jag alltid ”offside” som in i helvete, när det var på gränsen. Jag vet att det påverkade linjemannen. Men det var inte meningen att störa någon. Meningen var att vinna.

Hur mycket gillar du att vinna?

– Jag mår skitbra efter en vinst. Jag hatar att förlora. Man blir frustrerad och frågar sig själv om man verkligen gjort allt för att vi skulle vinna. Man tittar igenom situationer och rannsakar sig själv. Jag hatar verkligen att förlora.

Den etablerade bilden av Jonnie Fedel som en kravställande vinnarskalle stämmer kanske på sitt sätt. Men det finns en annan sida som inte alla får se. Johan Dahlin, som har jobbat tätt tillsammans med Jonnie Fedel i många år, vill nyansera bilden.

– Han är duktig på att ryta ifrån och ställa krav. Det är han känd för. Men folk behöver också veta vilken fin människa han är. Det är en väldigt varm person som värnar om att vi i målvaktsgruppen mår bra, säger Johan Dahlin.

– Han har själv varit i samma sits och är ett jättebra bollplank. Men vi kan föra samtal om livet generellt, inte bara fotboll. Den relationen är jätteviktig för mig, för som målvakt är du extra utsatt. Du kan rädda fem frilägen och en straff men tabbar du dig och laget förlorar är det vad du blir ihågkommen för. Särskilt i en större klubb. Det är också vad som gör det roligt. Antingen gillar du det, eller inte.

Jonnie Fedel instämmer i att den psykologiska biten är viktig att hantera.

– Många gånger kan jag gå in den där rollen och vara – inte en pappafigur, det låter klyschigt – men stöttande.  Jag har själv stått där och vet om hur det är. Du kan göra fyrtiofemtusen räddningar och ingen säger något. Men gör du ett misstag skrivs det spaltmeter.

Efter över 1300 matcher som spelare och ledare för Malmö FF kan den 57-årige målvakstränaren fortfarande inte tänka sig något roligare att jobba med.

– Jag är i en miljö som är helt fantastisk och jobbar med människor som hela tiden vill framåt. Det driver mig. Det gör att jag hela tiden måste utvecklas. Om jag inte känner att jag presterar får jag kliva åt sidan. Där är jag rätt så krass med mig själv.

– Men det finns massor att utveckla kring målvaktsrollen. Jag har en jävla massa idéer. Och sist jag kollade står det en målvakt i varje lag.