Dr Herbertsson del 7: Ljumskproblem
Ljumsksmärtor, drabbar inte bara Agon Mehmeti utan det är ett gissel för manliga fotbollsspelare.
Ljumsksmärta eller ljumskbesvär är ett samlingsnamn för en rad olika tillstånd som ger smärtor i ljumsken. Det drabbar främst manliga fotbollsspelare och ishockeyspelare, men även skidåkare (speciellt skate eller fristil). Bland manliga fotbollsspelare har man i vissa studier visat en frekvens på 13 procent medan frekvensen bland damfotbollspelare bara är cirka 4 procent. Ju högre serie man spelar i desto större är risken för ljumsksmärtor.
På elitnivå hade i medeltal 19 procent av spelarna frånvaro från träning eller match på grund av ljumsksmärtor under en säsong. Den genomsnittliga frånvaron var 14 dagar för dem som hade problem.
Anledningen till att män drabbas i högre frekvens är eventuellt att bukväggen i ljumskregionen hos män är klenare och att mäns bråckportar ibland får en svaghet där testikeln vandrat ner. Män med prostataproblem förlägger också ofta obehagskänslan till ljumskarna och sekundärt till prostatit (inflammation i prostatakörteln).
Risk för koniskt tillstånd
Andra orsaker till ljumsksmärtor kan komma från höftlederna, slemsäckarna, nervinklämningar och givetvis det vanligaste att det kommer från senorna som fäster i bäckenet uppe vid ljumsken.
Musklerna som för benet inåt, böjer i höften och knät samt även utåtroterar benet belastas mycket vid just fotbollsspel och det är just denna muskel som oftast irriteras vid muskel-ljumskskada. Kombinationen av spark på en boll med insidan av foten, många och snabba riktningsförändringar och tacklingar med benet utåt, medför stor belastning och hög skaderisk av ljumskarna. Avslitningarna, bristningarna eller sträckningarna kan ge små blödningar initialt och vara så små att spelaren inte bryr sig om det och detta ökar då risken för att det övergår i ett kroniskt tillstånd. Det kroniska tillståndet är mycket svårare att behandla än den akuta skadan. En snabb diagnos och tidig adekvat behandling är därför mycket viktig.
Hässleholmsmetoden
Redan på 70-talet började man att träna förebyggande för att fotbollspelarna inte skulle drabbas av just ljumskbesvär. Det gick ut på att töja eller stretcha ljumskarna i skräddarställning. Det var Jan Ekstrand som startade upp det i Hässleholmstrakten och därför fick det just namnet Hässleholmsmetoden.
Den förebyggande träningen idag är töjningsövningar och eccentrisk träning (att muskeln tränas mot motstånd samtidigt som den förlängs). Samtidigt är det viktigt att träna upp hela bålen, bukmusklerna och andra muskler runt höften för att inte belasta den irriterade ljumskmuskeln för mycket. Många tränar idag de irriterade musklerna försiktigt isometriskt (statiskt mot motstånd) initialt. Vid för snabb rehabilitering är det alltid risk att den irriterade senan åter gör sig påmind och den skadade får åter börja om med rehabiliteringsträning.
I MFF har vi varit relativt förskonade från denna form av belastningsbesvär tack vare duktiga och idrottsmedicinskt intresserade ledare samt att vår sjukgymnast Rickard Dahan har ett specialintresse för ljumskbesvär.
Av PÄR HERBERTSSON
Länk till Pärs profilsida på mff.se
Länk till tidigare artiklar i artikelserien:
http://www.mff.se/Aktuellt/Nyheter/2009-12-11_Herbertsson_del6.aspx
http://www.mff.se/Aktuellt/Nyheter/2009-12-08_Herbertsson_del5.aspx
http://www.mff.se/Aktuellt/Nyheter/2009-12-01_Herbertsson_del4.aspx
http://www.mff.se/Aktuellt/Nyheter/2009-11-27_Herbertsson_del3.aspx
http://www.mff.se/Aktuellt/Nyheter/2009-11-24_Herbertsson_del2.aspx
http://www.mff.se/Aktuellt/Nyheter/2009-11-19_Herbertsson_del1.aspx
