Äsch, vad är väl en bal på slottet.

Publicerad 10 oktober 2003

”Och i andra halvlek kan inte Arne Hegerfors hålla sig längre.
När Geert den Ouden kippar in 3-1 så trumpetar tjockisen:
”Jag tror aldrig jag har sett en sådan avslutare”.
Jag mår illa i soffan.
För jag tror aldrig jag har hört något så enögt.
Det ska fan orka med att vara supporter i sådana stunder.”

Mats Weman levererar en ny krönika.

Äsch, vad är väl en bal på slottet.

Tänker på Askungen när jag hör snacket från en del MFF-vänner i dagarna.
Förstår precis allt de säger och känner och tänker.
Förstår precis alla kullerbyttor och krumbukter för att slippa ta tag i den extremt olustiga känslan att vi bara blev näst bäst i år igen.
Det är därför alla snackar om att vi går om Blåvitt i maratontabellen om vi spöar dem nästa söndag, det är därför det plötsligt uppstått ett så monumentalt intresse för publikligan – och det är därför UEFA-cuphoppet lever på ett närmast naivt sätt.

Men visst. Vi behöver tröstnappar efter Djurgårdens uppvisning i effektivitet i måndags.
Två avslut på mål i första halvlek – två mål.
Johan Arneng får sitt livs drömträff – med stödjebenet – i rätt match.
Gör 2-1.
I 45:e minuten.
Fy fan.
Den kändes.

Och i andra halvlek kan inte Arne Hegerfors hålla sig längre.
När Geert den Ouden kippar in 3-1 så trumpetar tjockisen:
”Jag tror aldrig jag har sett en sådan avslutare”.
Jag mår illa i soffan.
För jag tror aldrig jag har hört något så enögt.
Det ska fan orka med att vara supporter i sådana stunder.

Jag är inte helt säker.
Men i just det ögonblicket skulle jag kanske mått bättre med en maratontabell i näven.
Där jag kunde se att Djurgården ligger åtta och att vi snart går upp i ledningen.
Jag skulle kunna få för mig att Malmö FF trots allt är bäst.

Men det vore väl ett jäkla sjävbedrägeri.
Så jag slänger martatontabellen i sjön
Och låter det göra ont, ont, ont.
För jag vet ju precis vad som gäller.
Malmö FF borde vara bäst i Sverige nu och allt annat är surrogat.

Tror det var Henry eller om det var Vieira som sa det för ett tag sen. Att Champion’s League och FA-cup och allt annat tjafs i all ära – det som gäller är att vinna Premier League.
Att vara bäst i landet.
Är man inte det så har man inte lyckats.

Målsättningen efter andraplatsen i fjol var solklar.
Vi hade satt ribban, vi hade köpt spelarna som skulle göra jobbet.
Men Malmö FF lyckades alltså inte i år.
Inte i år heller.
Och den smärtan ska vi inte försöka skoja bort med vare sig lettlandsmatcher eller VM för damer.

Vill man trösta sig lite – men bara lite – så kan man tänka så här:
Vi var mycket närmare än vad vi var i fjol.
Vi slog Djurgården två gånger, vi förnedrade Hammarby med 6-0, vi vann ett antal meriterande bortavinster med 4-0.

Och, ej att förglömma:
Vi har släppt in minst mål av alla.
Vi har förlorat färre matcher än något annat lag.

Men vi tappade fokus i några matcher. Gick in med kass attityd.
Och det räcker för att inte vinna Allsvenskan.
Djurgården gjorde inga sådana matcher som vi gjorde mot Landskrona och Elfsborg.
Och de tog sex poäng mot Sundsvall. Vi tog två.

Ja, jag skriver i dåtid, jag skriver som om serien var slut.
Och ingen ska försöka lura mig att den inte är det.
Tanken att Öster ska ta poäng av Djurgården är löjeväckande.
Chansen är mycket större att MFF ska spela ut Sporting Lissabon med 5-0 nästa vecka.

Och på tal om Sporting.
Jag var där för två veckor sedan.
I Lissabon.
Och jag såg Peter Ijeh missa grovt i andra minuten.
Det var tio gånger värre än de chanser han sumpade mot Enköping.

En Ijeh i form hade kanske inte gett oss allsvenskt guld.
Jag tänker så klart på hans insats – eller brist på insats – mot Landskrona.
Men en Ijeh i form kunde gett oss halva biljetten till vidarespel i Europa.
Ett 1-1-resultat med oss hem från Lissabon hade nämligen varit en tröstnapp värd att suga på.
Så som läget är nu tvingas vi hoppas på mirakel.

(Vänta, var la jag nu den där maratontabellen igen.)

Mats Weman

Malmö FF hoppas att Mats Wemans krönikor kommer att glädja, irritera och diskuteras av hemsidans besökare. Vi vill även påpeka att krönikorna innehåller Mats Wemans personliga åsikter och inte nödvändigtvis är Malmö FF:s officiella.