Artikelserie: Herbertsson del 2
Varje fotbollslag drabbas av en korsbandsskada om året. Främre korsbands-skadan är en dyr fotbollsskada, inte bara ekonomiskt utan även själsligen.
Robin Söder slet av sitt korsband under U21-EM. Även Malmö FF har under våren haft flera korsbandsskador. Den främre korsbandsskadan ger alltid stora rubriker. På 70-talet sa en professor från Linköping att fotboll inte är en idrott utan en knäskada. Detta baserade han på den höga frekvens knäskador som drabbar fotbollsspelare.
Främre korsbandet sitter mitt i knäet. Det har sitt ena fäste i underbenet och går snett uppåt utåt och fäster med andra änden på lårbenet, inuti knäet. Det har fått sitt namn av att det tillsammans med bakre korsbandet utgör ett X eller ett kors inuti knäet.
Knäleden stabiliseras av främre och bakre korsbandet samt av inre och yttre sidoledbanden. Dessutom hjälper en kapsel till att stabilisera knäet liksom menisken och knäskålen framtill med sin sena. Främre korsbandsskadan är en vanlig idrottsskada främst i kontaktidrotter så som fotboll, handboll och innebandy men även i alpin skidåkning syns många främre korsbandsskador.
Frekvensen av främre kors-bandsskador ökar för varje ny vetenskaplig undersökning som görs. Detta kan antingen bero på att undersökningarna blir bättre och noggrannare eller att vi har en verklig ökning av korsbandsskadorna. De senaste undersökningarna har en frekvens på 50 -80 korsbandsskador per 100 000 invånare och år. Varje fotbollslag skall i snitt ha en korsbandsskada per år.
Kan förebyggas
Orsaken till en korsbandsskada är en rotation, vridning eller översträckning i knäet. Denna vridning kan bero på en tackling, att man fastnar med skon i gräset eller t ex att skidan vrider utåt i ett felskär. Man kan förebygga korsbandsskador genom att ha god balans och koordination samt bra styrka i benet och musklerna runt omkring knäet.
Diagnosen ”främre korsbands-skada” kan oftast ställas efter att idrottsmannen berättat om hur skadan orsakades och genom en enkel undersökning av en van läkare. Vid en del tillfällen är det svårare att ställa diagnosen och då kan det krävas en magnetundersökning (MRI) eller att man tittar in i knäleden med titthålskirurgi (artroskopi).
Intensiv sjukgymnastik
Den akut korsbandsskadade har ofta en svullnad i knäet och kan inte böja eller sträcka fullt ut. En del har även smärta som då oftast kommer ifrån t ex en samtidig meniskskada, sidoledbandsskada eller bara av att knäet är svullet och spänt.
Det är viktigt att man tidigt får kontakt med en sjukgymnast så att man snabbt får igång rörligheten, får svullnaden att minska och påbörjar sin rehabilitering. Många klarar av att återhämta sig och får tillbaka sitt knäs funktioner utan att behöva opereras. De får då intensiv sjukgymnastik i flera månader för att förbättra sin styrka, balans och koordination samt få snabbare reflexrörelser.
De som efter sjukgymnastik fortfarande besväras av att knäet viker sig och inte går att lita på i stabilitet kan bli aktuella att operera. Idag opereras inte korsbandsskador förrän svullnaden har lagt sig, knäet går att böja och sträcka fullt ut samt är fritt från smärta. Det är aldrig för sent att operera ett korsband vilket betyder att det är ett alternativ att vänta med operation om man fungerar någorlunda bra i knäet. Risken är dock att man får andra skador p g a korsbandsskadan. Vanligast i sådana fall är meniskskador.
Konstgjort korsband
Elitfotbollsspelare som får en främre korsbandsskada måste i de flesta fall opereras för att kunna fortsätta spela fotboll på samma nivå. När man numera opererar korsbandet görs det med titthålsteknik (artroskopiskt).
Man tar en sena från någon del av kroppen och sätter in i det skadade knäet som ett konstgjort korsband. Idag använder man sig oftast av lårets böjmuskulatur (hamstringsmuskeln) för att göra ett nytt korsband och i Sverige är det hela 90 % som opereras på detta sätt. En annan sena som tidigare använts mycket är knäskålens sträcksena (patellarsenan).
Har man tidigare blivit opererad för en korsbandsskada och redan använt flera senor ifrån det skadade benet kan vi idag använda transplanterade senor från avlidna. Det används dock i väldigt liten frekvens i Sverige och ingen har ännu visat att detta är bättre än att använda sina egna senor.
Efter att ha blivit opererad för en korsbandsskada krävs det oftast 6 – 8 månaders träning och rehabilitering innan man kan återgå till sin lagsport.
Tiden av rehabilitering fram tills man åter kan vara med och fajtas om platsen i laget är lång och tuff, vilket inte bara sliter på kroppen utan även själen. En skada på främre korsbandet är dyr eftersom den oftast kräver en lång period av sjukskrivning. Den skadade har svårt för att gå och behöver använda kryckor. Dessutom lider personen ofta av smärtor. När smärtan och svullnaden väl lagt sig och knäet åter går att sträcka och böja som det ska kan det vara aktuellt med operation efter vilken en ny sjukskrivningsperiod ofta följer.
För en professionell fotbollsspelare kan skadan innebära otaliga månaders sjukskrivning med intensiv träning och rehabilitering och det är därefter ändå inte säkert att spelaren kommer klara av att fortsätta på elitnivå.
Främre korsbandsskadan har inneburit slutet på många fotbollsspelares karriärer och orsakar dessutom ofta knäproblem i ålderdomen.
Länk till tidigare artiklar i artikelserien:
http://www.mff.se/Aktuellt/Nyheter/2009-11-19_Herbertsson_del1.aspx
