Tommys mål skrev svensk fotbollshistoria
MFF-Austria Wien. April 1979. En av de största matcherna i MFFs historia. Tommy Hansson skulle inte ha varit med. Han skulle ha spelat division 3 med Lunds BK. Istället blev han mannen som nickade MFF till Europacupfinal.
Det är ett av de viktigaste målen i MFFs historia. Målet i sig skriver historia, inte bara himmelsblå utan svensk fotbollshistoria. MFF har redan gjort det oerhörda och tagit sig till semifinal i Europacupen 1978/79, dåtidens Champions League, efter att i tur och ordning ha slagit ut Monaco, Dynamo Kiev och Wisla Krakow.
Efter tre mållösa halvlekar mot Austria Wien i semifinalen har den fjärde just börjat i returen på Malmö Stadion. Frispark MFF från vänster 35 meter från målet. Anfallarna Tore Cervin och Tommy Hansson väntar i mitten av straffområdet. ”Puskas” Ljungberg slår frisparken.
– Och jag och Tore sticker, vi stack ofta så och sen vände vi om, men backarna springer med Tore och jag har fritt fram. Jag var inte någon nickare, men där kom jag väldigt högt.
Bilderna på 178 cm långe Tommy Hansson som går upp högt, blundar när han nickar och sedan ser bollen segla in vid vänster stolpe är klassiska. MFF är i Europacupfinal.
– De skapade inte mycket mot oss under två matcher. Vi gjorde en jäkla bra match nere i Wien och vi var riktigt bra hemma. 1-0 är ju inte kassaskåpssäkert, men vi skapade många fler målchanser.
Klar för Lunds BK
Det var ett mål som Tommy egentligen inte skulle ha gjort, en match som han egentligen inte skulle ha spelat. Han var egentligen klar för Lunds BK och spel i division 3.
– Jag fick inte spela mycket i MFF under -78 och kände att jag inte riktigt räckte till. Samma år hade jag fått min son Patrik och kände att jag var tvungen att skaffa ett riktigt jobb för att försörja familjen och Lunds BK kunde fixa ett. Så jag ritade på för dem. Det kändes jättebra, minns Tommy.
Men MFF behövde Tommy Hansson i laget, så han stannade kvar. Och spelade. Han spelade också kvartsfinalmatcherna mot Wisla Krakow, där han gjorde det viktiga bortamålet i första matchen, som polackerna vann med 2-1.
– Den planen var inte spelbar. Man såg inte sina skor ens för all gyttja… men målet jag gjorde var ju fantastiskt fint, det var ett väggspel med Tore Cervin där jag drog två och sköt i målvaktens högra hörn stolpe in. Min styrka som fotbollsspelare var att jag var snabb och rätt kraftfull, och så sköt jag bra med högerfoten, säger Tommy.
– Men jag var extremt högerfotad, det hade aldrig fungerat i dagens fotboll, lägger han till med ett skratt.
Jättechans
Tommy Hansson spelade också den stora Europacupfinalen, på Olympiastadion i München. Men där blev det inga nya mål. Nottingham vann med 1-0.
– Vi var fantastiskt bra bakåt, men framåt hade Tore och jag inte speciellt mycket, Jan-Olov Kindvall hade en jättechans efter en kvart tjugo minuter. Vi var ett ungt och sargat lag med många skador, de hade landslagsmän på bänken.
190 matcher och 52 mål hann Tommy Hansson med i MFF mellan 1975 och 1980, med europacupäventyret som självklar höjdpunkt.
Erbjöds brandkårsjobb
– När man tänker tillbaka på det så var jag liksom i ett glädjerus den våren. Varje match jag var med blev en bonus. Från Lunds BK till att avgöra en semifinal i Europacupen… jag är evigt tacksam för att jag fick chansen.
Och det löste sig till slut även med att få ett ordentligt arbete.
– På segerbanketten efter semifinalen var brandchefen med, och han erbjöd mig jobb inom brandkåren. Och där har jag varit sedan dess!
Text: Tobias Christoffersson
Foto: Pierre Mens
