Tårfylld start på karriären
Solskenshistorien om Jasmin Sudic började med tårar. När han var sju år fick han gråta sig till att pappan skulle följa med och skriva in honom i hans första fotbollsklubb. 10 år senare gjorde han allsvensk debut och på sin 18-årsdag i november i fjol skrev han fyraårigt proffskontrakt med MFF.
– Min bästa födelsedagspresent någonsin, säger den välväxte mittbacken som i trängt skadeläge gjorde allsvensk debut borta mot Hammarby i höstas och som startspelare mot Gefle och HIF i vår respektlöst har duellerat med de etablerade stjärnorna Hasse Berggren och ”Henke” Larsson.
Jasmin Sudic, lägg namnet på minnet – en framtidsman som redan visar förbluffande mognad både på och utanför fotbollsplanen och som om han fortsätter utvecklas som hittills bör ha vägen utstakad mot något stort.
Gör alltid sitt jobb
– Absolut, säger tränaren Rolle Nilsson som tidigt såg hans talang och potential.
– Jasmin har utvecklats snabbt
sedan han kom i kontinuerlig A-lagsträning. Han är mogen, bra på huvudet, stark, relativt snabb för att vara back och inte rädd att ta beslut. Trots sin ungdom och avsaknad av allsvensk rutin gör han gör alltid sitt jobb och är en spelare att lita på.
Att han till vardags går Fotbollsgymnasiets sista klass och enligt sin handledare Barbro Sandor är en mönsterelev fullbordar bilden av en målmedveten, klok ung man och är ett bra exempel på hur samarbetet mellan MFF och skolorna i Fotbollsakademin (för högstadieelever) och Fotbollsgymnasiet bär frukt.
MFF, som byggt upp en egen modell för studieverksamheten, fäster nämligen stor vikt vid att klubbens unga spelare fullbordar sin skolgång och får en bra utbildning. När A-truppen var på träningsläger i Marbella tidigt i våras fanns det därför inte mindre än sju spelare under 20 år som går eller har gått igenom Fotbollsgymnasiet på Borgarskolan eller friskolorna ProCivitas och John Bauer.
Missar examensdagen
De sju är Jiloan Hamad, Agon Mehmeti, Jimmy Durmaz, Dejan Garaca, Alex Nilsson, Pontus Jansson samt Jasmin. Som tyvärr missar själva examensdagen den 3 juni för att han då är iväg med J-landslaget på EM-kval.
– Men jag får mina betyg och poäng och det är viktigast, säger han och tycker att det ska bli skönt när skolan är över så att han kan satsa ännu mer koncentrerat på fotbollskarriären.
– Ändå har det gått hyfsat att kombinera eftersom mina tränare Rolle Nilsson och Hans Gren gett mig träningsledigt när det varit prov i skolan och det är jag tacksam för, fortsätter han.
– För även om det är fotbollen som yrke jag vill ägna mig åt känns det bra att ha min examen klar. Man vet aldrig, den kan vara bra att ha en dag när fotbollskarriären tar slut.
Om det var skolans betydelse pappa Hasan hade i tankarna när han inte tyckte att Jasmin skulle gå med i en fotbollsklubb vet denne inte. Däremot minns han hur det kändes.
– Vi bodde på Sofielund där vi ungar spelade fotboll på gården, berättar han.
– Jag var både yngst och sämst, jag tror jag var sju år, men tyckte det var roligt att spela och för att bli bättre ville jag gå med i en klubb och lära mig mer. Men pappa var tveksam och jag minns hur jag satt hemma och grät. Tack och lov funkade det med gråten och pappa gav med sig när han förstod hur ledsen jag var.
Kontaktade själv MFF
Första klubben blev Heleneholms SK,
där Jasmin bland jämnåriga pojkar snabbt växte till sig som spelare, varpå följde några år i BK Olympic och nybildningen FC Malmö. Där var han bland annat med om att vinna Skånecupen både i -89 och 90-klassen, innan han 14 år gammal själv kontaktade MFF.
– Vi var några stycken från FC Malmö som lite tidigare fått en inbjudan till just MFF men då kände att vi ville vara kvar, berättar han. Efter ett tag ville jag ändå till en bättre klubb eftersom Malmö FC spelade i div VI och jag tyckte att om jag nån gång skulle spela A-lagsfotboll så ville jag inte göra det i en så låg serie.
– Så jag tog kontakt med ungdomsledaren Patrick Winqvist i MFF, fortsätter Jasmin.
– Han visste nog vem jag var för han sa att jag var välkommen och jag fick provträna direkt, vilket ledde till att man sa att man ville ha mig kvar. Gissa om jag blev glad, jätteglad!
Spikrak karriär
Sedan har karriären fortsatt spikrakt uppåt. Pojkallsvenskan, juniorlaget, den s k spetsgruppen och som 16 åring år 2007 inhopp i A-truppens träning när skador och sjukdomar gjorde att det fattades folk.
– Fast genombrottet var när jag förra sommaren fick träna fulltid med A-killarna för att Jimmy Dixon var en hel månad med landslaget i Liberia, berättar han vidare.
– Efter den månaden sa Rolle och Hans till mig att de ville behålla mig där och så blev det. Jag har fått världens chans att bli en riktigt bra fotbollsspelare och jag tänker göra allt för att ta den!
Och även om pappa Hasans bidrag till att sonen började spela organiserad fotboll fick pressas fram med tårar så har han ändå sin mycket viktiga del i att sonen är på väg att göra karriär i MFF.
Jasmin har nämligen sina rötter i Bosnien men kom till Sverige redan vid ett och ett halvt års ålder tillsammans med mamma, pappa, tre storasystrar samt två farbröder, en faster och deras familjer.
Inter favoritklubb
– Det var innan kriget där nere och jag vet av naturliga skäl inte riktigt vad som hände men det var oroligt och hela släkten bestämde sig för att ge sig iväg, berättar Jasmin.
– Till antalet måste vi ha varit mer än ett helt fotbollslag som via Skillingaryd i Småland så småningom hamnade i Sofielund i Malmö och där har vi stannat nästan allihop. Sofielund är bra och där har jag fortfarande många kompisar som jag träffar när jag är ledig från fotbollen och skolan.
Jasmins mål efter avslutad skolgång är att som han själv säger ”inom en
snar framtid” ta en fast plats i startelvan i MFF:s mittförsvar och i ett längre perspektiv hägrar spel i utlandet, där Zlatans Inter är favoritklubben.
– Fast det har det varit långt innan Zlatan kom dit, säger han.
– Spanska ligan är nog annars den kanske bästa men jag gillar även den snabba engelska fotbollen så jag ska nog finna mig tillrätta när den dagen kommer, om den kommer. Nu är det MFF som gäller fullt ut och det är jättestort!
Av ARNE REIMER
