P16 föll i finalen
***UPPDATERAD*** MFF hämtade upp två underlägen i matchen, men ett tredje blev för svårt. SM-finalen för P16-lag slutade med 2-3 förlust till Norrköping.
– Det är surt nu, men i det stora hela har vi gjort en kanonsäsong, säger tränaren Tore Cervin.
SM-final för P16-lag
Malmö FF – IFK Norrköping
2 – 3 (0-1)
0-1 20 min Sebastian Francisco
1-1 47 min Alex Nilsson
1-2 55 min Sebastian Francisco
2-2 57 min Alex Nilsson
2-3 62 min Gabriel Chamoun
Malmö FF:s startelva:
Tobias Uddenäs
Emil Kadhoum, Jetmir Useinovski, Nikola Petkovski, Tobias Malm
Tobias Lewicki, Skerdilaid Gashi, Amin Nazari, Damir Becirovic
Besnik Rrustemai, Alex Nilsson
Spelade gjorde också Filip Helander (vn) och Barhudin Atajic (fwd).
Man kan inte vinna allt varje år. Ifjol tog MFF:s P16-lag hem allt: SM-guldet efter slutspel, sin pojkallsvenska serie, Distriktsmästerskapet och Malmömästerskapet. Årets upplaga av P16 var en match ifrån att göra om bedriften, men i finalen hemma på Malmö Stadion blev IFK Norrköping till slut för svåra. Därmed stannar P16:s meriter för 2008 vid SM-silver, (överlägsen) serieseger i Pojkallsvenskan, DM och MM – vilket laget är värt stora grattis och all heder och beröm för.
Även i SM-finalen visade P16-laget upp mycket talang, kvalitet och kämpatag för den publik som kommit för att se dem, och som gav de himmelsblå framtidsmännen berömmande och uppmuntrande applåder och tillrop i den nederlagets stund som alltså dessvärre inföll efter 2×40 minuter plus stopptid. Efter att ha vänt två underlägen i matchen mäktade MFF inte med ett tredje efter Norrköpings 3-2-mål i 62:a minuten – men hade samtidigt flera heta lägen under ett par dramatiska slutminuter.
– Ska man vinna en final måste man göra två bra halvlekar. I första ligger vi inte tillräckligt nära dem, och vi vinner alldeles för lite boll, säger Tore Cervin, som tränar P16-laget tillsammans med Anders Palmér.
Nej, det såg lite oskarpt ut från början av matchen. IFK kom igenom centralt lite för lätt ett par gånger och hade två bra chanser innan 0-1 kom efter 20 minuter. MFF-målvakten Tobias Uddenäs gjorde några desperata (och skickliga) reflexräddningar när två norrköpingsspelare kommit helt rena framför mål, men fick till slut kapitulera.
Efter baklängesmålet trillade MFF ner i en rejäl svacka, och endast försynen i form av ett skott i stolpen räddade från ytterligare underläge. Det såg illa ut ett slag, men också desto bättre när MFF samlade ihop sig och efter en sex sju minuter kom tillbaka starkt i matchen. Skerdilaid Gashi hade ett tungt skott, och liksom också tidigare i matchen såg det giftigt ut när MFF väl kom fram. Men de himmelsblå fick gå till paus med 0-1.
MFF hade den för ett P16-lag ovanliga förmånen att kunna toppa sitt lag med en spelare med allsvensk rutin, låt vara ett inhopp, men ändå: Alex Nilsson arbetade hårt i första halvlek, men det var i andra hans klass började synas ordentligt. Han gick upp och nickade farligt på bra inlägg från vänsteryttern Damir Becirovic och skaffade sig minuten senare ett bra skottläge i början av andra halvlek. Norrköping stack emellan med en vass dubbelchans som Tobias Uddenäs räddade bra igen, men sedan hittade Alex rätt. Han gick upp starkt i straffområdesklungan och stångade in ett inlägg från vänster: härlig vilja och 1-1!
Matchen fortsatte emellertid att bölja; ena stunden skapade MFF fina möjligheter, andra släppte man alldeles för lättvindligt till chanser bakåt. Och efter ett snålt tillbakaspel följt av ”dödssynden” att dribbla som sisteman fick Norrköping näranog gratis ett läge som man väl tog tillvara på: 1-2.
– Vi bjuder på målen, tyvärr, konstaterar Tore Cervin.
Men nu kom repliken snabbt, och igen genom Alex Nilsson. Bara minuten efter 1-2 klippte han till ett knallhårt och överraskande skott på halvdistans efter att MFF tryckt på lite – bollen rakt in i mål, ett högkaratigt avslut och 2-2!
Nu såg det ut som att MFF skulle fixa det här. Efter kvittering nummer två verkade laget tryggare och starkare och med vinden i ryggen. Men tyvärr fick Norrköping göra ett mål till; igen såg det lite för enkelt ut, men självklart var östgötarna också skickliga på att komma igenom snabbt centralt. Hursomhelst, 2-3.
– Vi tar en del dåliga beslut där bak; tre mål har vi vad jag kan minnas inte släppt in någon gång tidigare i år. Det är tungt för oss att hämta upp underläge gång på gång, säger Anders Palmér.
MFF saknade inte möjligheter att kvittera, särskilt under några gastkramande stopptidsminuter då laget fick på stark slutpress kunde bollen lika gärna ha trillat in – men handen på hjärtat hade Norrköping fler riktigt vassa chanser till fler mål. Nära var också Tobias Lewicki – högerytter med fantastisk teknik och ryck och med en handfull attraktiva individuella prestationer, tillsammans med Alex Nilsson nivån över de flesta andra – med en soloprestation där på egen hand kontrade sig över hela motståndarplanhalvan och avslutade med ett tungt skott. Men det ville sig alltså inte.
– Jag tycker ändå att vi är det bättre laget i andra halvlek, men det är de som får målen. Det trillar ner rätt mycket bollar i slutet, men vi får inte tag i dem. Det var nog generellt en rätt bra match för den här åldern. Och man får komma ihåg att vi har ett ungt lag, säger Anders Palmér.
I finalen var 6 av 13 spelare som användes födda 1993, det vill säga ännu 15 år och ett år ”för unga”. Klen tröst i nederlagets stund för dem är att de till skillnad från sina lagkamrater kan få en ny chans till P16-SM-guld nästa år. (På samma sätt kunde Alex Nilsson, som var med och vann ifjol (då fjorton på det femtonde!), ha fått sitt andra P16-guld.)
Först som sist har P16 gjort en riktigt bra säsong, och spelare och ledare kommer förhoppningsvis när finalbesvikelsen väl lagt sig att vara rättmätigt stolta över vad de åstadkommit under året.
– Vi har matchat många 93:or under säsongen, det kommer vi att få nytta av nästa år. När vi började i år hade vi mycket att jobba med, men efterhand har vi fått in en fin glädje och sammanhållning i laget. Det är surt nu, men i det stora hela har vi gjort en kanonsäsong, säger Tore Cervin.
/Tobias Christoffersson