Malmö FF – Stabaek

Tid: 2006-03-25 13:00, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 2-0

Drygt två tusen personer trotsade de sibiriska vindarna och slöt upp på Stadion för att stilla sin MFF-nyfikenhet – och de fick se ett stabilt genrep som lovar gott inför säsongen. En bra första halvlek med Jari Litmanen i förgrunden följdes av en mer utslätad andra där motvinden var närmast huvudrollen.

Detta är MFF 2006. Detta väntar allsvenskan, publiken och fotbollssverige med start om en vecka. Och här tar försäsongen slut, i detta nu. Från och med när domaren blåser av den här matchen är det skarpt läge, äntligen, äntligen. Genrepet är speciellt; en liten examen, men utan nerven av poäng på spel, en uppvisning och liten muskelspänning av årets resurser men ändå fortfarande en smygtitt – vi var några som fick låna vaktmästarens nycklar och tassa in på Stadion för att vi var så nyfikna.

Och vad fick vi se? Ett rätt skönt genrep. Bestående av en bra halvlek och en mindre bra, två mål och en handfull fina målchanser och ungefär lika många sekvenser av bra spel. Visst färdigt och fint, annat lovande på gång – och på det hela taget mycket lite som föll ur ramen. Med vinden i ryggen dominerade MFF första halvlek stort och tog ledningen redan i 13:e minuten. Till andra hade Stabaek skärpt defensiven och satte lite press, samtidigt som det såg ut som om några byten och omgrupperingar satte ner MFF:s spelförmåga en del. Men de himmelsblå hittade nya mönster och avslutade matchen med ett par farligheter och ett andra mål med tre minuter kvar.

Jari Litmanen spelade första halvlek i den offensiva mittfältsrollen, nummer 10. Och han gjorde det riktigt bra – vilket fantastiskt nav för spelet han kan bli i år! Även om en halvlek trots allt bara är en halvlek och hans avtryck i årets upplaga av Malmö FF ännu bara kan värderas i sekvensernas i längden otillfredsställande enhet – det starkaste intrycket är hur han ger flyt till spelet. Det känns som om han är med överallt och öppnar möjligheter, reparerar och bättrar på, framför allt med sina små samtidigt eleganta och funktionella tillslag men också med sina rörelser över planen. Första halvleks tremannamittfält med honom, Daniel och Yksel utstrålade harmoni. Och Yksel fungerade utmärkt som balansspelare med rätt att kasta sig framåt då och då; arbetsenergi och spelintelligens i skön förening.

Det var Afonso som fick göra MFF:s första mål på Stadion för året – men det kan inte ha varit många millimetrar från att det blev Jesper Bech. Men vackert var det i vilket fall som helst. Inkast MFF långt upp på vänsterkanten, Jari kastar till Afonso och tar en löpning in i straffområdet. Men Afonso slår ett längre inlägg, mot bortre stolpen dit Jesper Bech är på väg. Han söker en nicktouch förbi målvakten, men på något sätt smiter bollen mellan bägge och överraskande in i mål! Afonso målskytt – men Bech ska förstås ha lika mycket kredd för att bollen kan leta sig in…

Niklas Skoog spelade 60 minuter som central anfallare och hade en stor möjlighet att spä på MFF:s ledning på en frispark i 43:e minuten. Frisparken ungefär 25 meter från mål till vänster, utmärkt läge både för honom och Afonso. Men det blev Skoog som sköt, en rökare direkt mot vänstra krysset! Målvakten hann med besvär ta den. MFF:s positionsförändringar i laget skedde enligt följande: när Jari Litmanen gick ut tog Jesper Bech över 10-rollen och inbytte Marcus Pode högerfowardplatsen. När Niklas Skoog gick av flyttades Bech upp centralt i anfallet och Joakim Nilsson kom in på ”tian”. Och med dryga 20 minuter kvar bytte Hasse Mattisson av Yksel som balansspelare.

Tre positioner i matchen för Jesper Bech, således, och han var inte lika tongivande som i några av de tidigare träningsmatcherna – men det är knappast en slump att han ofta är ”där” när det händer något kring straffområdet. Och om han i första halvlek med millimetrar missade att anteckna sig i målprotokollet tog han skadan igen med besked i 87:e minuten. Från höger spelade Marcus Pode in en smått genial passning – inget slentrianinvräkande av bollen här, inte – längs marken in i straffområdet – där det uppenbarligen fanns en lucka – till Bech. Som tog emot och klippte till – en riktigt strut upp i bortre delen av målet. Ett vackert mål i sig, men kanske extra vackert att se Jesper göra efter formsvackan i höstas – tvekans tid är över, liksom.

Tyvärr grumlades genrepsmyset en aning när Stabaek satte lite press på MFF efter paus – andra halvlek var helt jämn – och den backlinje som i första sett alldeles väldigt stabil ut krackelerade en aning. Kommunikationsproblem vid ett par tillfällen och ett par tveksamma ingripanden oroade lite. Långa uppspel, läsa spelet och bryta tidigt = inga problem, särskilt Olof Persson lyckades med det hela tiden. Snabba instick och kontringar = problem… men problem går som bekant att lösa.

En ny bra match av Afonso, men han hamnar på tok för långt ifrån straffområdet. Ulrich Vinzents bra rakt igenom. Bra inhopp av Pode, som var tongivande i MFF:s goda avslutning av matchen. Och Joakim Nilsson kom in och fyllde upp, utan att glänsa. Tror knappast det finns anledning att oroas över bredden i truppen. Många spelare, många spelartyper, många karaktärer, betydligt fler än elva man blir sugen på att se matchas regelbundet. Men om en vecka är premiärelvan ett faktum. MFF 2006 – det är nu.

/Tobias Christoffersson


Klicka här för att se Afonsos mål.

Tack till Skyblue.se som filmade matchen för Malmö FF:s räkning.

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners