IFK Göteborg – Malmö FF

Tid: 2005-09-26 21:00, Plats:Gamla Ullevi, Resultat: 2-1

Solklar offside på två Göteborgsspelare, inte mål till hemmalaget – det var var domaren skulle ha blåst för i 50:e minuten. Och i matchens sista sekund stolpe ut för Bech. I övrigt en ganska jämn match som trots fördel Blåvitt kunde slutat hursom. Men de två senaste veckornas möten de tre topplagen emellan lämnar svårfrånkomliga fakta stående kvar att signifiera säsongen: Djurgården 6 poäng, Göteborg 3, MFF 0.

Silverchansen krympte – eller, snarare: det silver det finns chans till krympte en storlek. 2-1 skrivs slutresultatet för tredje gången i rad lagen emellan, men dessvärre var det Göteborg som följde upp årets premiärseger och inte MFF som gjorde en ny höstlig stormatch på Nya Ullevi. Därmed har Blåvitt det riktiga silvret och en UEFA-plats säkert i handen, med chans att byta upp det till guld om Djurgården mot förmodan skulle dratta till ordentligt på tröskeln. För MFF däremot kommer med fem poäng upp och nio kvar att spela om den återstående lilla allsvenska spänningen sannolikt att genereras underifrån: hela tre lag finns inom nafsräckhåll för den intertotoplats MFF för närvarande besätter, ja till och med Royal League-biljetten står på spel.

Genom krigarmatchen i Istanbul lyckades MFF ladda om. På den defensivt inriktade 4-5-1-uppställning som med inspirerad disciplin och avvaktande klokskap besegrade Besiktas valde Tom Prahl att bygga vidare. Efter att flera bubblor redan spruckit kan det vara rationellt att också ge upp illusionen om möjlig offensiv kreativitet och sprudlande anfallsglädje – och mot HIF såg det inte alls tokigt ut, stundtals riktigt bra. Säker seger, en hel del bra anfall och målchanser. Så nog fanns det lite förväntningar där igen, när det var dags för en direkt silveruppgörelse med Göteborg.

Dock var det inte mycken fotbollsgrannlåt de två utmanarna – en teoretisk och en hypotetisk – hade att visa upp i den mållösa första halvleken. Lågt tempo, många misstag, grötigt och chansartat – delvis beroende på det hala underlaget. MFF höll sig avvaktande, släppte till ett par hörnor och någon liten farlighet, men värre: visade sig lite senare och segare i duellspelet. En halvtimme in i matchen lyfte sig MFF ett snäpp såväl i kvalitet som på plan, men förvaltade ett ökat bollinnehav dåligt med felfulla och alltför grovt tillyxade uppspelskombimationsförsök…

Men i minut 36 två ordentliga farligheter, först skott av Daniel Andersson framspelad i bra läge av Edward Ofere och Yksel Osmanovski, sedan ett giftigt uppstudsskott i flykten av Afonso, bollen dök tätt över ribban. Göteborg svarade med en bra skottchans för Mourad och en jättechans för Ulander i öppet läge till höger i straffområdet. Den sista situationen uppstod när Hasse Mattisson skadade sig och tappade en löpduell mot Wowoah, som slog inlägg från vänster. Hasse fick lämna plan och ge Thomas Olsson chansen till ett speciellt inhopp på sin hemmaplan 2006.

Till andra halvlek kom MFF uppenbarligen stärkt av att ha hållit första mållös och inte fått vidare mycket göteborgs-tryck att stå emot. För de himmelsblå tog kommandot direkt och gjorde fem lovande minuter av spelövertag och allt bättre samspel – dock utan att få fram någon riktig farlighet. Och då hände det som så ofta händer: Göteborg fick kontringsutrymme och utnyttjade det skoningslöst. Snabb vändning, inlägg från höger till två soprena spelare i straffområdet. En av dem, Berg stötte in 1-0. Det var ”bara” det att dessa två så fria spelare var 2-3 meter offside ställda när inlägget slogs. MFF:s innerbackar är klockrena i offsidefällan, medan Elanga ligger en liten bit närmare. Situationen är emellertid tveklös – om man har ögonen på den, vill säga.

Denna sena höstupplaga av MFF bygger på att inte släppa till något mål överhuvudtaget, så med blygsamma offensiva kvaliteter som dittills visats upp kändes en vändning av matchen inte inom nära räckhåll. Marcus Pode bytte i minut 57 av Ofere, men fick inte ut mycket mer än honom under sin tid på plan. Istället tände MFF till genom tilldragelser utanför själva planen… När domaren stoppade Yksel Osmanovskis snabbt slagna frispark på vänsterkanten ifrågasatte Prahl irriterat domslutet placerad utanför det ”tekniska område” bänkfolket har som sin tassemark under matcherna. Det var nog för att fjärdedomaren tyckte sig nödgad visa upp MFF-tränaren på läktaren, och TV-kamerorna fångade hur en såväl ironiskt spydig som i reklamskylten ”Zlatan-sparkande” rasande Prahl gjorde sorti. Och nog såg det ut som om energiutbrottet vid sidlinjen fick lite fart på MFF – för minuten efter (ja, innan Prahl hunnit bänka sig på läktaren) kom en snabb replik. Snabbt anfall på vänsterkanten, och så gör Thomas Olsson ett alldeles lysande inspel från kortlinjen genom en blixtsnabb vänding och yttersida in i målgården. Och vem är där, om inte Afonso – rusande fram stöter han in bollen till 1-1!

Glädjen varade i… fem minuter. Sedan fick en oattackerad Selakovic slå en mycket välavvägd boll in från höger till en obevakad Niclas Alexandersson ungefär vid straffområdeslinjen. Han slog till direkt med en ypperlig bredsidesträff, bollen längs marken in vid stolproten och 2-1. MFF följde med 20 minuter kvar upp med några hyfsade anfall och med 10 lite press – men egentligen inget att tala om. I 83:e minuten hade Thomas Olsson ett bra skott som Bengt Andersson med besvär räddade till hörna, sedan ett bra inlägg av Bech i 85:e och sånär att Pode frispelade Afonso i 86:e, mer blev det inte. Förutom den stora stora kvitteringschansen, på stopptid, i vad som visade sig bli matchens sista sekunder. Efter ett sista inskyfflat inlägg av Daniel Andersson hamnade bollen hos Jesper Bech, som fick iväg ett skott som såg för löst ut, men visade sig vara en sig perfekt yttersida. Bollbågen vreds överraskande och mycket vackert in mot vänstra stolpen, och hade tillslagsplatsen varit någon decimeter längre bak hade bollen gått in… men nu tog den i stolpinsidan och studsade längs mållinjen.

”Stolpe ut” hade så kunnat bli en på en gång bildlig och bokstavlig sammanfattning av matchen – men inte alldeles korrekt. För även om en poäng med tanke på det horribla offsidemålet hade varit förtjänt, så stod mer än otur emellan MFF och en pinne. Göteborg var det bättre laget, och så många skopor vin att ”ömsoma” vattnet med verkar MFF ändå inte ha att ösa för närvarande. Men på torsdag duger vilken måltidsdryck som helst – bara det går att skölja ner ett söndertuggat Besiktas.

Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners