Malmö FF – AIK

Tid: 2004-05-06 21:00, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 0-0

Avsevärda problem. I hemmamatchen mot krisdrabbade AIK skapade MFF en säger en målchans och genomförde en spelmässigt usel andra halvlek, när baklåsningen stod utom allt tvivel och spelarnas frustration gick att ta på. Var nyckeln finns gömd – i inställning eller uppställning, i löp- och kampovilja eller i otrygghet i rollerna, i förväntanspress istället för spelglädje, överallt eller någon annanstans – är ovisst. Även för Tom Prahl:
– Ärligt talat så vet jag inte vad det här beror på. Väldigt många spelare kommer inte upp i en acceptabel standard, sa MFF-tränaren efter matchen.

Det är ett av årets, ja livets, allra vackraste återkommande ögonblick. Bänka sig på södra läktaren i skjortärmarna en kväll i maj och se grönskan i Pildammarnas trädkronor; ännu skir men sedan bara några dagar ändå utslagen, ej längre blott spirande. Hade förstås varit trevligt att få dra lyriska paralleller till skeendena på den där gräsplätten, kring vilken ännu en rekordpublik (21 229, största siffran mot AIK nånsin) samlats för att få se den bästa fotbollen i landet. Men det kom alltså inte att bli en sådan kväll. Ett dåligt omen för surmagade uttolkare stod måhända att finna i det fortsatta trasslet med Hymnen – allt palaver sedan göteborgsmatchen till trots blev något väldigt fel i tajmingen den här gången också, och spelarna fick närmast tassa in till smått förvirrad tystnad. Nästa gång, då?

Lovande inledning
Inför avspark var fokus riktad på två saker: den dåliga inställningen mot TFF i måndags och den troliga restaurationen av 4-4-2, den senare föranledd av Jon-Inge Höilands avstängning och fallet framåt i andra halvlek på Vångavallen. Och det började bra också tre kvällar senare på Stadion. MFF:s första femton minuter av matchen såg lovande ut: rörelse, fart, intensitet och framför allt vilja. Andreas Yngvesson såg ut som en injektion löpvilja och attityd på vänsterkanten, Tobias Grahn verkade rätt på det till höger, trots att han som flera gånger tidigare poängterat att han inte trivs på flanken. Och så Afonso på topp som sprang till sig ett friläge redan i fjärde minuten.

Landslagsklass på Asper
Vilket alltså skulle visa sig bli MFF:s enda riktiga målchans på hela matchen. Niklas Skoog slog en mycket välavvägd, öppnande passning, Afonso sprang perfekt in i straffområdet och befann sig ren mot en utrusande Håkan Svensson, försökte lätta förbi bollen med en yttersida, men det blev för lätt och Svensson kunde rädda. Om inte hade MFF kunnat få den perfekta matchinledningen. MFF kunde också ha kvitterat till 1-1, för redan i första matchminuten hade AIK sin första målchans: ett snabbt anfall på vänsterkanten med ett inlägg som nådde ända fram till Kah, mitt i straffområdet två meter framför mål. Man hade börjat dra in det djupa andetaget till den tunga sucken, men – Mattias Asper. Med sex matcher spelade är han MFF:s klart bäste spelare; han gjorde poängräddningar mot både Hammarby och IFK Göteborg, och nu lyckades han med en benparad av landslagsklass på Kahs avslutning. Därpå framstående matchen igenom, och enda glädjeämnet denna kväll.

Inte så tokigt
Det kändes ändå som om MFF var på gång. Skapade en del farligheter, åstadkom lite offensiv press. Visst, AIK skapade sitt på en del kontringar och hade en målchans till som Asper täckte ut till hörna efter passivitet eller kanske missförstånd i MFF-försvaret. Visst, det var rätt mycket luftbollar bakifrån och mycket konstruktivt skedde inte på MFF:s mittmittfält så den kompakta gnagardefensiven sattes aldrig tillräckligt på det hala. Men ändå, så tokigt var det inte. Lite bra snack i paus, någon korrigering och kanske något byte, så. skulle det väl kunna lossna.

Patrik ut i paus
Enligt Prahl snackade man i paus om att höja bolltempot och hitta ytorna på kanterna, och byte med en rad positionsförändringar som följd blev det när Patrik Andersson tvingades bryta med krampkänning i vaden. Igor in, Afonso ner på högerkanten, Grahn in centralt, Mattisson ner på högerbacken, Olof Persson in i mittlåset. Kanske var det några omflyttningar för mycket, kanske hade det ingen betydelse, för att det ändå handlade om något annat – men någonstans var nu MFF:s chans till seger förlupna. Visst, möjligheter åstadkoms också i andra halvlek, en handfull fina anfall drogs upp mellan cirka minut 55 och 65, men vad känns mer meningslöst än när två eller tre högkaratiga tillslag följs av en råmiss?

Himmelsblått blev himmelsgrått
Det dröjde inte länge innan motvinden – i andra halvlek också bokstavlig – började sätta sin prägel på stämningen och frustrationens förlamande grepp klämde åt också spelsinnena. Det är med en hålögt dyster fascination man åser hur all denna förmåga som så bevisligen finns i laget hamnar hopplöst utom räckhåll, hur himmelsblått blir himmelsgrått. Och hur motståndarna stärks i exakt proportion till den egna undermineringen. AIK fick precis den match laget i sin utsatta situation kunde klara av och dessutom växa av: mota förutsägbara uppspel är inte svårt, försätta mittfältare som varje gång söker några sekunders bollbehandling under press är inte svårt. Och så är fördelen vunnen, och man kan pressa bollhållaren lite mer, destruera motståndarens speluppbyggnad lite till. Inte så kul att titta på förstås.

Växande problem
– Det lustiga är att vi ännu är obesegrade, ändå är det som att besöka sin egen begravning, funderade Prahl efter matchen, och bad också (!) den församlade pressen att få uttala sig om den uppenbarligen mycket seriöse fjärdedomaren, som med örnblick vakat över MFF-tränarens närhet till sidlinjen under coachningen av laget..
– Han jagade mig i 90 minuter. Tänk om alla på planen hade tagit sin uppgift på lika stort allvar.
Skämt åsido. Även om MFF ännu har gjort sin bästa säsongsstart hittills under Prahl, så har problemen växt för varje match sedan segern mot Elfsborg, och de framstår dessutom som allvarliga på flera fronter: osäkerheten om spelsystemet, disfunktionella nyckelspelare och underpresterande laginsatser. Men olyckskorpskrax i början av maj är lite väl absurt, och kommer tid kommer råd och så. men gärna tills onsdag kväll på Landskrona IP.

Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners