Malmö FF – Örgryte IS

Tid: 2003-05-13 21:00, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 1-1

Efter en mardrömsstart med Afonso-ledning efter 4.10 spelade minuter syntes utsikterna för ett hett efterlängtat himmelsblå trendbrott fördunklade. Emellertid svalde MFF kallsupen, kom in i matchen och tog över: kvittering i mitten av första halvlek, därefter dominans resterande speltid. I andra halvlek kom också de vassa målchanserna, Andreas Yngvesson hade åtminstone tre gyllene tillfällen att låta sitt kvitteringsmål följas av ett lednings- och seger-dito. Sista chansen stolpe ut – bara alltför adekvat illusterande MFF:s nuvarande flytbild.

Solomål av Afonso
Riktigt tidiga inledningsmål är ändå ganska ovanliga. Man är van vid matcher som liksom vaggar igång, antingen lite trevande, sökande från bägge lagen, eller så hittar ena elvan en energins och tendensens tåt att börja tvinna en röd tråd för spel och händelseförlopp och så kommer kanske ett ledningsmål efter en tjugo minuter en halvtimme. Eller inte, och så händer något annat. Men den här inledningen, i den här matchen – kändes katastrofal. Efter en första MFF-farlighet med Markus Rosenberg och Joseph Elanga inblandade tappade Hasse Mattisson bollen på mitten – han skulle tappa fler i första halvlek, men spelade upp sig betydligt i andra – till Afonso. Som helt enkelt gav sig iväg mot mål – så typiskt – rann fram till straffområdet elegant och klippte till i steget utan att någon MFF-försvarare hann täcka. 0-1 – i ett blixtnedslag.

Sviktade men höll emot
När två lag med samma skadestruliga, oturliga och/eller undermåliga serieinledning i bagaget ställs mot varandra och det ena laget får en sådan flygande start – skulle vad som helst kunna hända. Det mest troliga kanske att Örgryte – i det här fallet – får den där islossningen och spelar ut medan – i det här fallet – MFF faller samman och klappar ihop. Och MFF sviktade. Fick en farlig frispark strax efter målet – Olof Persson över – men i elfte minuten var 0-2 nära vid ÖIS första hörna: en nickskarv ställde Mattias Asper, Kristian Bergström agerade räddande ängel på mållinjen och nickade undan.
Sviktade, men föll aldrig igenom. Även om Örgryte stängde till försök till speluppbyggnad på mittplan, hittade MFF vägar på kanterna och kunde väl längre upp i banan foga ihop några pass också centralt. Efter 20 minuter bet ÖIS sig fast, och det såg farligt ut, men till slut kunde MFF kontra och sätta lite tryck mot ÖIS-målet.

1-1 av Yngvesson efter ÖIS-strul
Med Niklas Skoog avstängd hette kvällens anfallspar Rosenberg/Yngvesson, och i försnacket hoppades Prahl att deras löpvilja och djupledsförmåga skulle sätta press på Örgryte. Förhoppningen infriades. Även om deras idoga slit inte gav ordentlig målchansutdelning förrän in i andra halvlek var de tongivande matchen igenom och skapade många nästan-lägen; dessutom hittade de varandra bra.
I 26e minuten var det inte Yngvesson som skapade målchansen, utan ÖIS-backen Valter Tomaz Junior, som nickade ett långt MFF-uppspel tillbaka till målvakten Dick Last inne i målet. Last befann sig dock sex sju meter utanför mål och kunde maktlös följa bollens båge över sig. Bollen hade lugnt gått i mål, men Yngvesson var på språng och nickade ”för säkerhets skull” in den. 1-1. Äntligen lite flyt för MFF! men dessvärre skulle den kvoten visa sig vara fylld för kvällen.

MFF-tryck innan paus
Efter kvitteringsmålet tände MFF till och kom in i matchen, små gnistor slogs och mittfältet började erövras. En farlig frispark, en fin spelvändning med targetspel av Yngvesson till Rosenberg som pressade stackars Valter T till en ny farlig nick (denna gången med Last mer beredd på alla eventualiteter…). Men ännu en öppen match – MFF skapade tryck på ÖIS målet men vaskade inte fram de heta chanserna, samtidigt som bollskickliga ÖIS kändes farligt så fort de fick lite koll på kulan. Som i 40e minuten när de kontrade snabbt på en blå snedträff och Olof Persson fick ta en varning för att förhindra allvarligare konsekevenser. Minuterna innan paus fler MFF-farligheter, en där Jon-Inge Höiland lyckas tråckla sig loss från två ÖIS-are på högerkanten, fälls och är på väg att nicka in Bergströms påföljande frispark, en annan när Jospeh Elanga hittar Erik Johansson, som dribblar, rycker in i straffområdet och söker Rosenberg med inspelet. Erik lämnade idag stundtals sin högerkant helt och hållet och opererade fritt på mittfältet, och hans lyckade företag var vassare än på länge.

…och efter
MFF tog efter paus vid där man slutat, och det var anfallarna som visade vägen. Strax innan paus utgick rätt osynlige Jeffrey Aubynn och ersattes av Mentor Zhubi, som i början av andr halvleken hamnade i bra läge efter ett kvickt ÖIS-anfall. Men i 53e minuten kom äntligen en riktigt vass farlighet för MFF. Olof Persson – tillbaka som innerback och som sådan farmstående, ikväll överglänsande Il Maestro med både säkert och inititativrikt spel – gjorde ett av flera solida ingripanden när han bröt högt och lyckades med ett långt uppspel – jo, långbollar kan också vara vackra! – till Yngvesson, som till vänster sprang till sig bollen, från sin ÖIS-bevakning. Samtidigit i ögonvrån Rosenberg på väg in i straffområdet, på väg att bli spelbar i friläge, Yngvesson alltså med valet att passa eller gå själv… och tyvärr blev det ett mellanting. Tre minuter senare slog Rosenberg ett farligt inspel från kortlinjen, då bollen passerade genom straffområde utan att ngon kom åt den.
MFF dominerade matchbilden med härlig anfallsvilja; inte så mycket sammanhängande anfall eller längre spelsekvenser, men en bubblande gryta av initiativ, rörlighet och tempo från spelarna.

Oroande vakuum efter utebliven ledning
Och stormen mot ÖIS-målet tilltog. I 59e minuten hade Erik Johansson ett bra skott från mittplan, minuten efter en vass hörna av Bergström. På den Det ny hörna från andra hållet av Mattisson, där Last kunde styra undan med dubbelräddning och täckning till viss kalabalik i straffområdet… farligt igen. I 64e minuten bytte Lolo Chanko av Kristian Bergström, vars insats – han har ju själv inte hymlat med sina stora formproblem – är att betrakta som ett fall framåt, men fortfarande har han svårt att hitta sin roll på plan och i spelet. Med dryga kvarten kvar att spela hade MFF-spelövertaget gått i stå något. Inga farligheter skapde på en stund, även om de himmelsblå ännu dominerade. Men ett litet vakuum hade uppstått, ett sådant där motståndaren hinner samla sig och få till nån chans som givetvis blir mål.

Antes Tre Gyllene Lägen
Det scenariot slapp tack och lov de 12 159 på Stadion. Istället fick de se tio heta sista ordinarie minuter plus stopptid med Antes Tre Gyllene Lägen Till Segermål. 1) I 81a erövrade Hasse Mattisson bollen på mitten och vände spelet snabbt, hittade Rosenberg, som höll undan, avancerarde och i sin tur nådde Yngvesson löpande in från vänsterkanten. Yngvesson hade bra skottläge i steget och fick bollen förbi vinkelavskärande Last, men bollen smet någon halvmeter utanför högra stolpen. Nära. 2) Minuten efter ännu närmare. Helt på egen han tog sig Höiland – välförtjänt utsedd till bäste spelare i MFF – fram på högerkanten och in i straffområdet, drog och slängde in bollen mot en omarkerad Yngvesson, som listigt nickade bollen i backen. Studs upp och just utanför vänstra stolpen. 3) Med två minuter kvar Yngvesson i nytt öppet läge i straffområdet, skott stolpe ut!
– Jag har tränat honom själv [i AIK] så jag var nöjd med hans insats… nej, skämt åsido, hjärtat var i halsgropen, kommenterade ÖIS-tränaren Erik Hamrén Yngvessons framfart.
– Ante är inblandad i fler avslutsssituationer än någon forward varit de tre senaste matcherna, sa Tom Prahl efter matchen, och lär ha en delikat uppgift att formera anfallet till söndagens definitiva måstematch mot Enköping – Rosenberg och Yngvesson övertygade idag, men Niklas Skoog är inte en spelare att lättvindligt städa ut ur startelvan. Så… 4-3-3?

MFF klart överlägset
– Vi fick med oss en poäng med krigande och flyt. Malmö var spelmässigt klart bättre, tyckte Erik Hamrén. Nog så riktigt – MFF var helt överlägsna och skulle ha avgjort denna viktiga match, och klyschan att två poäng förlorades snarare än att en poäng vanns är nog så giltig.
– Vår forcering i andra halvlek borde ha gett utdelning, men bollen ska in också. Killarna vill så mycket, vi jobbar och jobbar idag, men det är uppförsbacke. Det finns bara en metod – fortsätta kämpa på, träna på. Vi har många jämna spelare, och nu önskar jag att någon kliver fram och visar spetsen, sammanfattade Tom Prahl läget.
Med den kapacitet MFF visade igår ”skall” Enköping köras över på söndag och tre säkra poäng inkasseras – men precis som vanligt kommer den typen av formuleringar att visa sig enfaldiga och hopplöst ogiltiga ute på plan när domaren blåst igång matchen. I vilket fall som helst, oavsett hur – MFF måste vinna.

/Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners