Malmö FF – Örebro SK

Tid: 2003-04-07 21:00, Plats:Malmö Stadion, Resultat: 2-0

Tre poäng. Två mål framåt. Inga bakåt. Alla spelare delaktiga. Ingen fallen ur ramen. Segern kassaskåpssäker. Insatsen stabil, gedigen över nittio minuter. Stundtals spår av riktigt bra spel. Mer att ta av. Mot Örebro kan MFF ha gjort den närmast perfekta premiärmatchen.

Pigg inledning
Premiär eller inte – nära 17 000 en vårvinterkall aprilkväll på Stadion mot Örebro är ju helt sanslöst.
Och publiken fick se sitt lag börja matchen i flygande fläng. MFF skred till verket piggt, med spring i benen, högt tempo, och mycket vilja – som om manfrån början ville visa att alla förväntinar på laget är inspirerande istället för betungand. Ett fint första intryck. Det stod också med ens klart att årets ljusblå offensiv har en helt annan vilja att erövra kanterna än ifjol. På den vänstra tog Jospeh Elanga från sin backplats för sig direkt, på den högra visade Matias Concha och Lolo Chanko redan upp bra samspel.

Tre stolpträffar på fem minuter
I tredje minuten nickade Jon Jönsson en frispark stolpe ut, två minuter senare erövrade Niklas Skoog bollen från drullande ÖSK-försvarare just utanför mål vid kortlinjen och petade den sånär förbi målvakten, men igen stolpe. Och ytterligare tre minuter senare fick Marcus Rosenberg efter fint förarbete av Kristian Bergström bollen någon meter inne i straffområdeet och sköt ett kanonskott – i stolpen!

Förlorad inspiration
Kanterna öppnade, farten uppe, Skyttekung Ijehs ersättare presenterad, Örebro darande i takt med vänsterstolpen – ett MFF-mål kunde bara vara några minuter borta. Men MFF tappade den vägvinnande rörligheten, och försvaret fick förgäves söka vettiga uppspelsalternativ (inom parentes var det i och för sig också lite glädjande att se hur försvaret verkligen ansträngde sig för att inte skicka iväg bollar med osäker/meningslös destination). MFF:s pigga inledning hade kommit av sig, och här hade Örebro möjligheten att komma in i matchen. De lyckades emellertid inte uträtta något vettigt; istället gick matchen i stå och det såg ut som om MFF behövde hämta ny inspiration i omklädningsrummet under halvtidsvilan. Två helt reko frisparkar, en från Bergströms fot, en från Conchas.

Rosenberg på språng
Så kom efter 38 minuters spel en fin möjlighet: MFF vände spelet, Niklas Skoog hittade Marcus Rosenberg på språng med stora ytor och några ÖSK-backar mellan sig och målet. Trots att Mackan drog en förblev han till slut för ensam däruppe, men visade att även han kan sysselsätta ett helt allsvenskt försvar. Situationen skulle visa sig bli ett genrep inför vad som hände fyra minuter senare. Igen återerövrade MFF bollen på egen planhalva innan Örebro förmått hitta på något, igen spelade Skoog fram Rosenberg – med en gudabenådad klackskarv, matchens läckerhet – att attackera. Mackan drog igen en spelare och även om han trasslades fast och missade avslutsläget, behöll han boll och kontroll och kunde när de andra hunnit ifatt passa snett bakåt.

Chanko premiärmålskytt – i år igen
– Han slår till Hasse, som står lite dåligt till och släpper bollen vidare till mig. Det är tredje året i rad jag gör första målet för mitt lag, sade Lolo Chanko efter matchen.
Lolo tog nämligen emot, tog sig tid att måtta och sköt lugnt in bollen mitt i målet – 1-0 till MFF! Hans förra premiärmål minns vi med mindre entusiasm, då det var för Djurgården, på Malmö Stadion för exakt ett år sedan (1-2). Men nu spelar han i den blå tröjan, och publiken kunde ta honom till sitt hjärta direkt. Klacken passade på att malmöitisera hans namn när ”Lållå” blev ”Lullu” – en kompromisslös men fullt adekvat uttalsförskjutning från Ståckålm till City of Pusse and Fubbick. Under tiden detta fonologiska fenomen fascinerade skapade ÖSK en hyfsad möjlighet där Lee Baxter kunde göra sitt första ingripande, Matias Concha fick en boll i ansiktet så han såg dubbelt och tvingades utgå och domaren hann blåsa till halvlek.

Kaptenen bäst på plan
I andra halvlek tappade MFF igen initiativet efter cirka tio minuter, men igen misslyckades Örebro – till synes redan uppgivna – att fylla det spelmässiga vakuum MFF för en stund lämnade. Istället blev det kaptenen som stakade ut fortsatt kurs. Hasse Mattisson hade redan i vanlig ordning varit nyttig, företagsam och arbetsam över hela mittfältet, men började nu på egen hand äta upp luckorna på mittfältet och styrde upp spelet. När det kreativa mittfältspelet diskuteras, är det oftast MFF:s mångåriga saknad av en central spelare som kan slå den där sista, öppnande passningen som dryftas. Hasse Mattisson gör det sällan, men däremot slår han väldigt ofta den första öppnande passningen, den som inleder anfallet, visar vad som är möjligt. Hasse var bäst på plan i premiären.

Mönsteranfall gav 2-0
Precis så gjorde han i 63:e minuten, när han vann bollen och spelade ut till Joseph Elanga på vänsterkanten. Joseph satte fart, väggspelade nerför kanten med Kristian Bergström och kunde nere vid kortlinjen äntligen slå ett av sina dödliga inlägg. Marcus Rosenberg mötte perfekt med vristen framför Örebros målvakt – och det var 2-0 efter ett veritabelt mönsteranfall! Nu var MFF tillbaka i matchen och skapde under återstående 25 minuter en rad möjligheter till att utöka ledningen. Även ÖSK lyckades komma fram i ett par farligheter, men ingen tyckte tvivla på att matchen var avgjord.

Prahl hyllar Jon
– Vi är så klart nöjda över att vinna premiären och få en flygande start. Vi gör en solid match, med skärpa i försvarsspelet och inga slarvfel. Både Hasse och Jon har bra press på bollen på mittfältet, och jag vill särksilt framhålla Jon som gör en solid insats i nittio minuter och kanske fick ett litet genombrott idag, sa Tom Prahl efter matchen, och fortsatte:
– Marcus Rosenberg var giftig. Vi skapade mycket två mot en, men har också många dåliga inlägg och saknar riktig spets i djupledsspelet. Men när Niklas Skoog varvat upp ordentligt gör han folket omkring bättre också.

Elegant Elanga
Så sant. Den gode skoogen gjorde en habil insats, men har mycket mer att ge, vilket får antas vara fallet också för Kristian Bergström. Chanko tyckte för egen del att han var ”max godkänd” i premiären. Väl godkänd var däremot Joseph Elanga i sin nya position på vänsterbacken. Defensivt felfri med ett undantag och med följsamt, distinkt och elegant spel. Den offensiva potentialen är förstås bekant och kan Joseph bygga vidare på sina kantslickande löpningar, fortsätta ta steg fram i rätt lägen och få lite styr på uppspelen kan resultatet bli sensationellt. Nämnas skall också Jon-Inge Höiland, som ersatte Concha i paus och gjorde en mycket bra halvlek.

Spökande vad oroar
Ett moln finns på himlen, och det verkar aldrig blåsa bort: kapten Mattissons ömmande vad. Den var anledningen till bytet med Jörgen Ohlsson med tolv minuter kvar.
– Den vaden är viktig för oss, sade Tom Prahl efter matchen.

Ett mognare MFF
Sammanfattningsvis må större växlar ännu lämnas odragna, för det var ett häpnadsväckande blekt Örebro som gästade Stadion. Även om IFK Göteborg inte direkt gav någon skrämselhicka i premiären mot BoIS, lär de bli en svårare nöt att knäcka på Ullevi nästa måndag. Men det var mycket som såg bra ut ikväll, kanske allra mest gedigenheten, lugnet och viljan. Det var ett mognare MFF som spelade – humörsvängningarna, osäkerheten och vilsenheten som sågs ifjol när det blev fel i matcherna var som bortblåsta igår, låt vara att laget aldrig utsattes för svårartad press. Det var inte bara ett gäng duktiga spelare som gav uttryck för sin talang och sitt kunnande – det var ett lag, som spelade.


Tobias Christoffersson

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners