Djurgårdens IF – Malmö FF

Tid: 2002-08-11 19:00, Plats:Olympiastadion, Resultat: 3-4

När man så här dagen efter sitter framför tangentbordet och skall försöka samla tankarna medan regnet smattrar på rutan utanför är det svårt att förstå att man för nitton timmar sedan satt på Stockholms Stadion. Denna fantastiska byggnad, som uppfördes till de Olympiska spelen 1912, badade i solsken och där Djurgårdens och Malmö FF:s supportrar skapade en fantastisk stämning.

För två år sedan möttes DIF och Malmö FF i Superettan. Då var det två lag fast beslutna att komma tillbaka i fotbollens finrum. Två år senare möts man i underbart målrik match och båda lagen krigar i toppen av allsvenskan, spelar en underhållande fotboll och innehåller massor av artister.

I premiären förlorade Malmö FF rättvist mot Djurgården och därför var man lite ängslig innan matchen. Dessutom hade Djurgården visat prov på fin fotboll de senaste matcherna medan Malmö FF haft problem med både Elfsborg och Norrköping.

Det blev en match helt i publiken smak men knappast tränarnas. Två anfallsglada lag som slagit dövörat till när tränarna betonat vikten av ett bra försvarsspel och att inte släppa in för många mål. Full fart framåt, håll tätt bakåt! Skanderade Djurgårdsklacken. Det blev inte riktigt så. Efter tre och en halv minuts spel nickar Majstorovic bort ett DIF-inlägg och bollen går ut till Niklas Skoog som i eget straffområde tar emot bollen vänder om och skickar en löpboll ut på högerkanten där Ijeh sätter fart. Sätter fart gör även Djurgårdens målvakt Rami Shaaban men är för sent ute och Ijeh kan stöta bollen förbi honom springa runt och från cirka trettio meter placera in bollen i mål.

Djurgårdens kvittering låter inte dröja på sig. Bara fyra minuter efter Malmö FF: s ledningsmål avancerar Samuel Wowoah mot MFF-målet, vänder om på högerkanten och spelar in till Andreas Johansson som tar emot bollen bryter igenom tre försvarare med en boll som han chippar över samtidigt som han springer igenom samt på halvvolley placerar en studsande boll bakom Mattias Asper. En riktigt bra prestation och hoppet tändes bland hemmapubliken.

Men sig den glädje som varar. I den trettonde minuten blir Stefan Rehn avblåst i en duell med Niklas Skoog strax utan för straffområdet på vänsterkanten. Hasse Mattisson slår en perfekt frispark som dalar ner på Peter Ijehs fot och det står 1-2. Jag kan hålla med om att frisparken var lite billig men det skulle bli kompenserat i andra halvlek.

Exakt tre minuter senare slår Peter den store till igen. Skoog tar emot en utspark från Asper och slår en perfekt passning fram till Ijeh som rundar målvakten och rullar in bollen. Målet påminner en hel del om hans mål mot Landskrona BoIS.

Malmö FF fortsätter att spela en fantastisk fotboll och chanserna avlöser varandra. MFF hade lite problem med pigge Louay Chanko på vänsterkanten men allt eftersom målen började rasa in bakom Djurgårdens målvakt så sjönk anfallslustan hos Djurgårdaren. Efter tjugo minuter bedarrade tempot och det var nog tur annars hade spelarna inte orkat nittio minuter i den olidliga värmen.

I den 31 minuten får Malmö FF en hörna som slås av Hasse Mattisson. Omarkerad går Daniel Majstorovic upp och nickar in 4-1. MFF Support ger varje år ett pris till ”årets målfirare” och efter Malmö FF: s 4-1 är Daniel en het kandidat. Med våldsam fart springer han bort mot klacken, hoppar över två omgångar reklamskyltar, kysser klubbmärket på tröjan innan han omfamnas av supportrarna. Det var hans sätt att tacka för det fantastiska stöd och hyllningar han fått av supportrarna efter han bestämde sig för att förlänga sitt kontrakt med Malmö FF.

I sju halvlekar hade Rami Shaaban hållit nollan. Nu hade han släppt in fyra mål på 28 minuter. Djurgården försökte men Malmö FF satte press oerhört långt upp i banan och tvingade DIF-arna till svåra beslut. Man hade mycket boll men grötade ihop det rejält och till slut började man tjonga in bollarna i mitten och där stod Daniel och nickade undan varenda en. Malmö spelade smart och var effektiva. På fem skott innanför målramen hade man gjort fyra mål.

I andra halvlek öppnar Djurgården i ett högt tempo. Man skapar två chanser direkt men detta följs av två frilägen för Malmö FF och här kunde matchen definitivt ha avgjorts. I den 55 minuten kompenseras Djurgården för den tveksamma frisparken i första halvlek Andreas Johansson avancerar i sidled in i banan och Jörgen Ohlsson sträcker ut ett ben. Andreas ramlar eller rättare sagt slänger sig och rör inte vid Jörgens ben. Frisparken slås av Kim Källström och det är en underbar frispark som går över muren och in i högra burgaveln. Asper står med tyngden på fel ben och kan bara se bollen passera. Djurgården närmar sig men det blir aldrig riktigt farligt. Malmö FF kontrollerar andra halvlek och matchens resultat är missvisande. Det var inte jämt. Malmö FF var klart det bästa laget. Visst skapade Djurgården flertalet chanser men Mattias Asper plockade alla inlägg och hörnor enkelt. De sista tjugo minuterna sjunker tempot i matchen. Med tjugotre minuter kvar går Olof ut och för andra matchen i rad överraskar Tom Prahl mig. Förra matchen flyttade han in Andreas Yngvesson som innermittfältare och igår kommer Joseph in och spelar högerback. Visserligen har han spelat vänsterback men det var ett bra tag sedan. All heder dock åt båda herrarna. Joseph gjorde en felfri insats. Djurgårdens tredje mål kommer i 91 minuten på en form av cykelspark från Andreas Johansson.

Nästa match blir en riktig godbit. Seriefinal mot ÖIS på Gamla Ullevi inför kanske 12 000 åskådare varav många från Malmö. En eloge till de ca 500 supportrar som stöttade laget i Stockholm. Vågar man hoppas på ännu fler i Göteborg på lördag?

I år har jag haft förmånen att uppleva de tre stockholmsmatcherna från pressläktarna. Man ser bra och man hör bra från de platserna och jag kan neutralt konstatera att Järnkaminerna är bäst, Bajen Fans tvåa och Black Army trea.

Det är en fantastisk stämning i truppen just nu. Man stimmar och stojar när man skall göra det och är seriösa när det behövs. Sten, sax, påse är en lek på fullaste allvar hos A-laget. Den kör man hela tiden. Man kan konstatera att Hasse Borg är duktig och att fysiologen Zoltan Grempsperger inte är lika bra. Igår förlorade han på vägen hem vilket innebar att han tvingades till armhävningar i mittgången i planet samt fick stå resten av flygresan.

/Patrik Jandelin

Laguppställning

Avbytare

Målgörare

Gula kort

Röda kort

Publik

Domare

huvudpartners

officiella partners