Markus tog vara på chansen när den kom
Efter två säsonger av skador och bänknötande har Markus Halsti äntligen blivit bofast
i MFF-startelvan igen, såväl som mittback som högerback. Markus njuter av att spela regelbundet – och gläds även- över sin comeback i finska landslaget.
Truppspelare kallas dom ibland. Begreppet har en lite negativ klang. Spelare som inte är
tränarens förstaval på en position och därför inte uppträder i startelvan särskilt ofta utan får
nöja sig med bänken, men som likväl håller god kvalitet och fyller en funktion som alternativ
och backup. Med sex matcher från start 2010 och tio 2009 kan man nog säga att Markus Halsti varit en truppspelare för MFF de senaste två åren. Men då får man se till att använda ordet i enbart positiv bemärkelse. Efter guldet i höstas återkom dåvarande tränaren Roland Nilsson gång på gång till hur mycket de spelare som stod just utanför startelvan hade bidragit till framgången – genom sin lojalitet och hängivenhet och sitt goda humör. En av dem var onekligen Markus Halsti.
ÄLSKAR SITT JOBB
– Man vill förstås alltid spela. Men att fortsätta vara positiv även när man inte får spela är en viktig del av jobbet. Ibland kan man ha en dålig vecka då det känns tråkigt, men det är då man måste höja sig och tänka: det här är mitt jobb och jag älskar mitt jobb, säger Markus Halsti.
– Men det är inte lätt att sitta på bänken. Ett par långa skadeperioder och ett par korta har hindrat honom från att konkurrera fullt ut – fram tills nu. 2011 har Markus Halsti – peppar, peppar– varit helt skadefri. Och han har fått spela mer, mycket mer. De första fyra matcherna satsade Roland Nilsson liksom i höstas på Yago Fernandez som mittback bredvid Daniel Andersson, men när Yago blev skadad fick Markus Halsti chansen – och han tog den.
ENKLA LÖSNINGAR
– När man kommer in från bänken känner man en extra press att spela jättebra och framför allt att inte göra några misstag, så att man får chansen igen. Därför söker man ibland enklare lösningar i svåra situationer, och det är då folk på läktaren kanske undrar ”varför skickar han bara iväg bollen där, han har ju tid?”, säger Markus.
– När man inte spelar regelbundet har man inte samma självförtroende i att hantera bollen, det kommer efter ett par matcher, då blir man mer avslappnad. Ja, lite grann alltså – riktigt avslappnad får man aldrig bli som back! Men nu känner jag mig bättre med boll igen. Jag njuter lite mer när jag spelar nu.
YTTERBACK ROLIGARE
För Markus Halsti har bitit sig fast i startelvan ordentligt nu. Med undantag för en avstängning har
han spelat alla matcher sedan den 2 maj, 15 stycken. Men spela in sig på en och samma position har han däremot inte fått göra. Markus Halsti har nämligen förmågan att vid behov också fungera väl som ytterback, och det behovet uppstod när Ulrich Vinzents först var avstängd och sedan blev skadad för en längre tid. Således har Markus spelat högerback de senaste matcherna – och gjort det riktigt bra.
– Mittback är min naturliga position, och det är enklare att spela mittback. Man har oftast mer tid att tänka och placera sig, medan man som ytterback måste springa mycket mer, följa sin motståndare längre. Men på sätt och vis är det roligare att spela ytterback och få vara med i anfallsspelet också, säger Markus Halsti. Riktigt roligt blev det i derbyt mot HIF på Olympia förra helgen
– då Markus tryckte in 1-1 och därmed gjorde sitt andra mål i MFF-tröjan. Men han medger att det varit lite ovant att delta i offensiven.
OVAN I OFFENSIVEN
Och medger samtidigt att det varit lite ovant att delta i offensiven.
– I de första matcherna hade jag inte alls tränat på ytterbacksrollen och visste inte riktigt vad jag skulle göra därframme, jag hängde liksom med upp och såg vad jag kunde göra…! Kombinationsspelet är det som fungerat bäst för mig tycker jag, när man kan väggspela sig
fram lite med några korta pass. Så många inlägg har vi däremot inte sett från Markus Halstis fot…
– Jag har försökt ett par gånger, men det är svårt, för tappar vi bollen måste jag snabbt tillbaka 60 meter i plan och det är lätt att komma efter då. Och även för ytterback är första prioritet ändå att försvara.
MÖTTER ZLATAN IGEN
Även utanför MFF har 2011 så här långt varit ett slags comebackår för Markus Halsti: i våras blev han uttagen i fi nska landslaget igen.
– Jag hade nog trott att min karriär i landslaget var över efter förra året, så det var fantastiskt roligt att vara tillbaka. Finland är mitt inne i ett generationsskifte, där många äldre spelare håller på att ersättas av unga, jag är väl själv nånstans mittemellan i ålder. Markus kom in och spelade andra halvlek i EM-kvalmötet med Sverige på Råsunda.
– Då hade vi redan 0-3 i baken, men det var roligt att spela mot en av världens bästa spelare, Zlatan Ibrahimovic. Roligt och jobbigt… Matchen slutade som bekant 5-0 till Sverige, bland annat efter två mål av Zlatan. Men, Markus Halsti kan snart se fram emot ett nytt möte dem emellan och chans till revansch: MFF-Milan 14 augusti.
Markus om…
…sitt projekt vid sidan om fotbollen: ”Jag vill gärna göra något annat än att springa efter en boll, och har bestämt mig för att verkligen lära mig svenska, till hundra procent. Det är förresten ett stort missförstånd här att
alla i Finland lär sig svenska i skolan. Jag läste ett par kurser i gymnasiet och jag var inte särskilt motiverad… så när jag kom hit kunde jag i princip ingenting. Jag pratar okej svenska nu tycker jag, men det är en helt annan sak att kunna skriva… men jag jobbar på det.”
…en viktig skillnad mellan svensk och finsk fotboll: ”Både Sverige och Finland är små länder som måste spela efter sina resurser, men Sverige har kommit så mycket längre i den taktiska utvecklingen än Finland. Här är
redan från början det viktigaste hur man jobbar tillsammans, som lag. I Finland är det fortfarande lite mer att man
bara spelar, och satsar mer på att löpa bättre och bli bättre individuellt. Kanske beror det på att Sverige under en
mycket längre tid haft fler spelare i Europa.”
TEXT:
Tobias Christoffersson
