Kommentarer efter derbyt
– Vi visar att fighterhjärtat är tillbaka, och på det sättet såg det bra ut, men bollen vill bara inte in, säger Roland Nilsson efter 0-0 mellan MFF och HIF på Swedbank Stadion måndag kväll.
Kommentarer också från Bosse Nilsson, Wilton Figueiredo och Agon Mehmeti.
Sommarens sista kväll bjöd på ett kamp- och tempofyllt skånederby mellan MFF och HIF inför storpublik på Swedbank Stadion: 22 822 personer. Det var två lag som verkligen ville vinna matchen som möttes, och båda hade sina chanser; matchen slutade emellertid mållös.
– Det var väl en ganska typisk derbymatch? Mycket kamp, och en blöt, jättebra plan, sa HIF-tränaren Bosse Nilsson på presskonferensen efter matchen.
– Vi är lite trubbiga framåt, och även om vi skapar några chanser kunde man önskat att vi var lite vassare sista tredjedelen. Men Malmö har sina chanser också, så jag tycker att resultatet är relativt rättvist. Vi känner förstås att vi väldigt gärna hade velat ha tre poäng här ikväll, men att vi får ge oss till tåls med en.
Roland Nilsson, som förstås också gärna hade sett sitt lag ta tre poäng, var inne på samma linje som sin kollega.
– Det blev som sagt mycket kamp och därmed inte lika mycket spel, men vi skapar en del chanser till mål. Skönt för mig att se att killarna var riktigt laddade efter två matcher där vi varit lite tama. Vi visar att fighterhjärtat är tillbaka, och på det sättet såg det bra ut, men bollen vill inte in. Det är en match vi gärna hade velat vinna, så det är klart vi är besvikna.
MFF kom till spel med en del förändringar: 4-4-2 med Mehmeti och Ofere på topp och Figueiredo i en renodlad central mittfältsposition.
Hur tycker du förändringarna föll ut? Gav de (bortsett från mål) vad ni hoppats?
– Vi har spelat lite mer åt 4-4-2-hållet tidigare också, då med Wilton mer som mittfältsforward och inte i 90 minuter. Idag var första gången med två rena forwards, och jag tycker att Agon och Eddie jobbar bra tillsammans därframme, men det är också så att det tar lite tid att skifta lite och får det att fungera. Det är de små, små detaljerna som är avgörande på denna nivån; att hitta varandra precis rätt i lägena så att man kommer till öppna målchanser. Det blev också en lite annan roll för Wilton och jag tycker han klarade den väldigt bra.
Plus och minus i anfallsspelet?
– Plusset är att vi skapar en hel del chanser. Minus att vi inte fick tag i bollen och kunde hålla den kvar riktigt lika mycket som jag hade hoppats på, så att vi hann flytta upp laget. Vi hade en period där vi fick upp bollen, tappade den och så fick Helsingborg kontra och det tar väldigt hårt på krafterna. Samspelet mellan Eddie och Agon såg väldigt bra ut ett par gånger, och de fick med sig mittfältarna bra också ett antal gånger.
Kommer det att bli 4-4-2 i fortsättningen nu?
– Det beror mycket på materialet, vilka spelartyper vi har tillgängliga.
Wilton Figueiredo fick pris som matchens bäste spelare, och var själv efteråt försiktigt positiv till sin insats och sin nya roll i laget.
– För egen del är jag… inte överlycklig, men tillfreds – jag spelar för laget. Jag spelade enklare, försökte ge bra passningar till de båda anfallarna. Men samtidigt är jag bedrövad över att vi fortsätter ha samma problem med att inte göra mål. Det måste bli ändring på det, sa Wilton, som själv hade en av matchens vassaste målchanser med ett fint skott i första halvlek.
Hur kändes det att ta steget ner och spela som renodlad mittfältare?
– Inte så lätt, för jag måste hjälpa till mer i defensiven, och det tar mycket kraft; innan rörde jag mig närmare anfallaren. Tränaren frågade mig i veckan om jag kunde spela i den här positionen och givetvis kan jag det, jag vill göra vad jag kan för att hjälpa laget. Det blir bättre när jag hinner träna mer på positionen, kanske kan jag komma lite närmare anfallarna.
En av de två anfallarna var Agon Mehmeti, matchad från start för första gången på ett slag.
– Det känns ok, vi gör en hyfsat bra match tycker jag, vi krigar och kämpar på. Själv kände jag mig pigg och fräsch; jag försökte, hade ett par chanser och hade energi kvar när matchen tog slut.
Hur var det att spela tillsammans med Ofere i ett rent tvåmannaanfall?
– Det kändes ok, även om vi har lite vi behöver träna på. Vi hade inga direkta direktiv sinsemellan, den ene föröka hålla i bollen och den andre sticka på djupet. Men några bitar måsta falla på plats, sa Agon och skyndade hem mot sängen – för att stiga upp i ottan och åka till Montenegro med U21-landslaget.
Roland Nilsson lät också meddela att Jeffrey Aubynn, som byttes in i andra halvlek och verkligen var på hugget men tvingades lämna plan skadad i matchslutet, har drabbats av en bristning i låret. Det vill säga samma typ av skada som Daniel Andersson, som ska magnetröntgas senare i veckan. I nuläget alltså oklart hur länge båda blir borta.
Nu två veckors allsvenskt uppehåll för diverse landskamper; nästa match Djurgården borta måndag 14 september.
HIF-tränaren Bosse Nilsson avslutade sina kommentarer till matchen med att uttrycka sin beundran över Swedbank Stadion, och de får fungera som slutord också här:
– Det är fantastiskt roligt med den kuliss som finns här. Malmö är verkligen att gratulera till en fantastisk stadion, den bästa fotbollsstadion i Sverige idag.
Tobias Christoffersson