Framgång på kredit, tack!
Ibland ifrågasätter jag Gud. Han skapade jorden på 6 dagar
och sen vilade han. Men vad gjorde han innan de där 6
dagarna? Tänk om han vilade? Sen jobbade han i sex dagar,
för att så återgå till vilandet. I så fall har vi en helt
fel uppbyggnad av våra veckor som börjar med måndag och
slutar med söndag. Istället borde vi kanske börja med
lördag och vila oss i två dagar så att vi sen orkar jobba
under veckan som kommer?
Ibland ifrågasätter jag Gud. Han skapade jorden på 6 dagar
och sen vilade han. Men vad gjorde han innan de där 6
dagarna? Tänk om han vilade? Sen jobbade han i sex dagar,
för att så återgå till vilandet. I så fall har vi en helt
fel uppbyggnad av våra veckor som börjar med måndag och
slutar med söndag. Istället borde vi kanske börja med
lördag och vila oss i två dagar så att vi sen orkar jobba
under veckan som kommer?
En fördel med att räkna veckan från lördagar är att man
kommit till mitten av veckan redan på tisdagen. En annan
fördel är såklart att söndags-ångesten i så fall skulle
infinna sig på fredagar. Men ingen kan ju ha ångest på en
fredag, så då slipper vi den.
Visst låter det lockande? Vila först, jobba sen. Festa
först, gör nytta sen. Betalt först, leverera sen. Det är
inte bara jag som lockas av det här. Hela samhället har
börjat leva på förskott. Vi lånar för att bo och vi lånar
för att konsumera.
I Spanien har det gått så långt att befolkningen idag
lägger halva sin disponibla inkomst på räntebetalningar.
En semesterresa börjar med ett besök på banken. Frågan är
var den slutar?
Inom fotbollen ser vi samma beteende. Det är t.ex. så en
sign-on-fee fungerar. Först får man pengar för att skriva
på ett kontrakt. Sen bevisar man att man var värd
pengarna. Fast hur motiverad är man att jobba då
egentligen? Det är ju svårt att överträffa några
förväntningar under de premisserna. Man kan egentligen
bara leva upp till det man redan fått betalt för.
Och vi supportrar köper inte en biljett till en match,
utan en biljett till en seger. Lagets uppgift blir att
infria våra dyrköpta förväntningar. Att överträffa dem
blir svårt. Motsatsen desto enklare.
När Åkeby tog över MFF lovade han att vi skulle få vad vi
förtjänade. Det handlade om en attraktiv fotboll som både
var vacker och vägvinnande. Roliga 4-3 segrar istället för
tråkiga 1-0 dito. Han tog en risk och jag förstår honom.
Han är såklart en spegel av vår tid och han var anställd
bland annat för att locka mer publik. Tack och lov
arrangerade vi inte en guldbankett i mars 2006. Men hade
det funnits en biljett ledig hade jag glatt kastat mig
över den. Resonemanget att åtminstone få fira en gång den
säsongen hade då känts omöjligt att motstå.
Just nu håller vi på att bygga Sveriges modernaste fotbollsstadion, Swedbank Stadion,
för över en halv miljard kronor. Den kraftigaste
inteckningen av kommande framgångar vi någonsin sett. Men
då måste vi komma ihåg att ett stadion inte kan spela
fotboll. Det blir inte lättare att vinna där, än på ett
blåsigt Heleneholm.
Vad jag hoppas att såväl jag som hela MFF-familjen med
spelare, styrelse, publik, supportrar och sponsorer har
lärt sig av de senaste två åren är, att vi inser att vi
måste göra jobbet först, sen kommer betalningen.
Att vi vågar vara så omoderna att vi inte ifrågasätter att
veckan börjar med en måndag.
Per Welinder
Malmö FF hoppas att Per Welinders krönikor kommer att glädja, irritera och diskuteras av hemsidans besökare. Vi vill även påpeka att krönikorna innehåller Per Welinders personliga åsikter och inte nödvändigtvis är Malmö FF:s officiella.
