Debaclet i Borås
”Onsdag morgon. Finnen ringde just och undrade om vi skulle promenera. Jag sa som jag sagt de sista veckorna, att jag inte hinner, att jag måste intervjua folk till min Drömelve-bok. Det går i hundra nu.
– Jaja, men har du kommit över måndagkvällen, frågade han då.
– Skojar du, svarade jag.
Fast när jag tänkte efter, förlusten mot Djurgården sved mer. Där ägde MFF matchen, där skulle man gjort som Staffan Tapper brukar säga. ”Svalt bollen och slängt den åt helvete”. Stängt butiken och satt lapp på rutan. Så gjorde hans guldlag på sin tid. Receptet är inte förbjudet att plankas.”
Mats Weman levererar en ny krönika.
”Matchen mot Elfsborg var jag rädd för. Hade sett Boråslaget mangla Hammarby med 4-1. Insåg att de blir jävligt svåra – hela säsongen – på sin nya arena. Och med två gånger Svensson stampande i spelarkorridoren kan det bli medaljer till västgötarna i höst. Dom väl unnat, i så fall. Tycker deras arenasatsning är ett föredöme för resten av landet och har, för den delen, alltid gillat både Elfsborg och Halmstad, sympatiska småklubbar med en aldrig sinande ström talanger från den egna bygden. Säger bara Joakim Sjöhage. Från Norrby. Jösses.”
Klicka här för att komma till krönikan.
