Vidare till innehållet

Tack för allt, Wilton!

Idag tog Wilton Figueiredo farväl av Malmö FF efter fyra säsonger i klubben.

Den 17 april 2009 steg han in på Swedbank Stadions gräs för första gången. Efter en försäsong fylld av rykten och spekulationer hade årets största värvning i Allsvenskan slutligen landat.

– Jag längtade efter att spela fotboll igen, säger Wilton Figueiredo. Livet i Qatar, kulturen, vårt hus, ja allt var helt underbart. Men jag ville spela professionell fotboll igen.

I Qatar tillhörde Wilton Figueiredo fotbollsfederationen vilket fick till följd att han förflyttades från toppklubben till vilken han först kom, till en av de minsta klubbarna i ligan.

– Vi var bara fyra professionella spelare i klubben, berättar Wilton. De andra var amatörer och hade annat jobb som gick före. En var polis, en var vakt osv. Vi hade tur och hade en bra tränare från Brasilien, men när vi skulle lägga in extra träningspass var det oftast bara vi som var proffs som kunde vara med – de andra var tvungna att vara på jobbet istället.

I MFF återförenades han med sin tränare från tiden i GAIS, Roland Nilsson.

– Det betydde mycket för mig, menar Wilton. Han ringde mig nästan varje dag när vi höll på att förhandla. Hasse Gren var nere och besökte mig två gånger och Hasse Borg kom ned och hälsade på. Alla jobbade hårt och jag är mycket glad att det löste sig. Jag ville verkligen komma till Sverige och spela riktig fotboll igen. Jag ville bli mästare.

Mästartiteln kom redan år två. Då hade forwarden Figueiredo tagit steget ned till mittfältet där han tillsammans med Ivo Pekalski bildade det årets mest omskrivna mittfältspar.

– Jag kommer att sakna Ivo, säger Wilton. Han gjorde mig glad på fotbollsplanen. Han förstår mig och mitt spel och han gör mig bättre. Hans förstatouch är så vacker, ja jag kommer verkligen att sakna honom.

Att spela mittfältare istället för forward var inget som Wilton tvekade inför.

– Det var Pep som kom och frågade mig om jag kunde tänka mig att spela mittfältare. Han förklarade att de behövde någon som kunde sätta farten i anfallsspelet. Jag hade spelat i den positionen tidigare, i Brasilien bland annat, och för mig kändes det inte så konstigt. Jag är en mycket offensiv spelare men jag fick jobba hårdare i defensiven på den positionen, annars var det ingen större skillnad.

Positionsbytet var lyckat och från mittfältet var Wilton starkt bidragande till guldet 2010.

– Det var en fantastisk känsla, intygar Wilton. Jag kom hit för att jag ville bli mästare och jag fick bli det.

Under 2011 bytte MFF tränare, men även Rikard Norling var en gammal bekant för Wilton.

– Min vän Rikard, ler Wilton när hans tränare kommer på tal. Han är en god vän till mig även utanför fotbollen. Han är en av de bästa tränarna i Sverige och en person som betytt mycket för mig.

Återförenad med Rikard fick Wilton återigen spela anfallare i den otroliga matchen mot Rangers FC på Ibrox Stadium.

– Jag får fortfarande gåshud när jag tänker på den matchen, säger Wilton och visar på sin underarm där håren verkligen reser sig. Det var en väldigt speciell match. Det räcker med att du tittar på de första 20 sekunderna så ser du hur fokuserade vi är. Hur vi tar tag i bollen, första touchen, andra touchen, efter 20 sekunder visste jag att vi skulle vinna den matchen.

Du klackade fram till Daniel Larssons mål, du hade själv ett skott från 40 meter som målvakten precis lyckades tippa utanför och i vissa sekvenser såg du till och med snabbare ut än Daniel Larsson?
Jag vet vilken situation du tänker på. Jag tror jag startade 10 meter bakom mittbacken och på 50 meter var jag förbi och fick till en bra passning in mot Daniel. Den matchen är en av mina stora minnen från min tid i MFF. Det är en sån match jag kommer att prata om när jag är 50 år gammal, sätta mig med barnbarnen i knäet och; en gång spelade morfar…

Guldet och matcherna i Europa är två minnen Wilton gärna återkommer till. Men även människorna och staden.

– Jag har bott i Malmö i tre och ett halvt år. Fyra hela säsonger. Jag har fått många vänner här, jag har varit verksam i kyrkan här, jag kommer att komma tillbaka. Det har varit en fantastisk tid och jag är otroligt tacksam för allt jag varit med om. Det är en stor besvikelse att vi inte lyckades vinna i år, men 2013 tror jag att vi tar det.

Då håller vi en plats ledig för dig på läktaren till sista matchen säsongen 2013?
– Gör det. Jag kommer och tittar!

Malmö Fotbollföreningönskar Wilton Figueiredo all lycka till framöver!

– Jag vill å klubbens vägnar här också passa på att sända vårt stora tack till Wilton. Han kom som en stjärna och motsvarade allas förväntningar när han var med och spelade hem guldet till Malmö 2010. Han ska alltid känna att det finns ett hem i Malmö för honom, avslutar MFFs sportchef Per Ågren.

Se även Wiltons tack till fansen påMFFtv.

Du måste ändra dina cookieinställningar för att kunna ta del av det här innehållet.