Jan-Olov Kindvall tackar för sig – efter 40 år i MFF:s tjänst

I augusti 1976, 16 år gammal, klev Jan-Olov Kindvall in på Malmö FF:s kansli för första gången. Den som tog emot honom i dörren var ”Hövdingen” Eric Persson.

50 år senare är det dags för Jan-Olov att lämna föreningen. Med undantag för ett uppehåll på tio år har han varit Malmö FF trogen. Som spelare (1976-1983), som ungdomstränare (1995-1999), som assisterande tränare i A-laget (2000-2001), samt som kanslichef, administrativ chef och personalchef under de första åren av 2000-talet.

– Det var en massa olika titlar men det var i stort sett samma jobb. Vi var ju en mycket mindre organisation på den tiden, säger Jan-Olov.

Från 2005 och framåt började han fokusera på tjänsten som avdelningschef för MFF i samhället som började byggas upp då.

– Sen har det skalats av till att bara handla om Skolakademierna under de senaste åren. Ju större föreningen har blivit ju mer har min roll snävats till och blivit mer specialiserad. Men det har passat mig jättebra.

Hur har det varit att verka i Malmö FF så många år? 

– För mig har det krävts en viss distans till elitfotbollen för att klara av det. Det har varit viktigt för mig att jobba med annat som har gett perspektiv till saker och ting, Det är nog anledningen till att jag har stannat kvar så länge.

Vad tar du med dig från din tid i föreningen? 

– Det är alla de fina relationer som byggts upp med kolleger. Sen har allt samarbete med olika skolor under de senaste 10-15 åren gjort att jag byggt upp relationer även utanför själva huset vilket har varit väldigt inspirerande. Det har gjort att jag har fått se ett annat sida av myntet.

Några speciella personer du vill lyfta?

– Den gruppen jag har jobbat nära med under de sista åren, med Niklas Skoog, Jörgen Ohlsson och Martin Abrahamsson, har naturligtvis betytt mycket för mig, Och såklart Hans (Zielinski) och Staffan (Tapper) som även de varit med. Men det finns oerhört mycket bra människor i föreningen på många nivåer. 

Som spelare var Jan-Olov med om föreningens kanske största stund. Europacupfinalen mot Nottingham Forest 1979.

– Jag är oerhört tacksam över de åren och att jag fick möjligheten spela ihop med spelare som Bosse Larsson och Krister Kristensson och de andra naturligtvis, och att jag fick uppleva Bob Houghtons ledarskap. Jag var ju bara en ung påg på den tiden. Men det fina är att många av oss som var med på den tiden håller fin kontakt än idag och ser till att träffas. Under de åren skapades väldigt många relationer för resten av livet. 

Nu väntar ett liv utanför Malmö FF.

– Jag får nog tiden att gå. Jag har, och har alltid haft, ett stort kontaktnät även utanför fotbollen.

Vad ska du hitta på? 

– Jag bor nära Stadsbiblioteket och trivs där, jag gillar ju att läsa. Det är en otroligt fin institution med avkopplande atmosfär. Så nu ska jag vara där lite mer.