”Stolta men inte nöjda” – månadsintervju med tränarna

Publicerad 14 augusti 2009

Juli. En förlust, tre oavgjorda, en seger. Fortsatt bra spel men också fortsatt jakt på mål och poäng.
– Vi är stolta över prestationen, men inte resultatet, säger Hans Gren i hemsidans månadsintervju med tränarna.

”Stolta men inte nöjda.” Så relanserade sig ett fordom statsbärande politiskt parti i en valrörelse för en del år sedan. I slutet av hemsidans senaste månatliga pratstund med tränarna är Hans Gren snuddande nära devisen när han sammanfattar MFF:s juli 2009:

– Vi är stolta över prestationen, men inte resultatet.

Perspektivet är inte svårt att förstå. Under juli månad nådde MFF ett resultat i paritet med frustrerande maj: på fem spelade matcher en förlust, tre oavgjorde, en seger. Fem poäng, fem mål gjorda, två mål insläppta. Noll hemmasegrar på tre försök.

Likväl en betydligt mer positiv känsla kring prestationerna på plan, framför allt efter segern över HBK borta och den starka men förtvivlat mållösa insatsen mot AIK hemma.

Till den här månadsintervjun fick Roland Nilsson sent förhinder, därför är det bara Hans Gren som svarar på frågorna, och samtalet ägde dessutom rum redan dagarna innan bortamatchen mot TFF.  Efter vilken det för övrigt finns anledning att vara såväl fortsatt stolt som riktigt nöjd.

Juli månad inleddes med den allsvenska omstarten efter U21-EM, vilket för MFF:s del innebar hemmamatch mot Kalmar. Stor laddning inför matchen med fint tryck på läktarna och stort, vackert tifo på norra. MFF gjorde en strålande första halvlek och tog ledningen, för att sedan tappa nästan allt i andra; Kalmar vände och vann med 2-1.
Hans Gren:
– Vi gjorde en bra förstahalvlek, men i andra var Kalmar helt klart bättre, helt klart. Det var ingen skam att förlora mot Kalmar i den form de varit på sista tiden. Man måste ändå se nyktert på saken och erkänna Kalmar totalt sett var bättre och vann rättvist.

Därefter bortamatch mot Brommapojkarna, där en stark inledning gav ett tidigt ledningsmål. Målskytt Guillermo Molins, dessvärre lyckades samme man också bli utvisad redan i den 40:e minuten efter två gula kort.
Hans Gren:
– Brommapojkarna på bortaplan var ingen lätt motståndare, inte efter en förlust och med det trycket vi har på oss; BP är ett bra lag som spelar bra fotboll. Det var väl ingen jättematch i början, men vi hade rätt bra koll på den när vi gjorde målet.

Hur påverkade utvisningen er?
– Det blir hypotetiskt att tala om hur det kunde gått om vi fått behålla fullt manskap på plan, nu blev det som det blev; en svåranalyserad match. Man kan välja att se det positivt: nu fick vi möjlighet att träna på att spela med en man mindre…!

Och det såg rätt bra ut, särskilt i början av andra halvlek, då 2-0 hängde i luften?
– Ja, det gjorde det. Vår avsikt var att spela 4-4-1 med höga yttermittfältare och sedan falla hem. Wilton Figueiredo jobbade oerhört hårt som ensam toppforward och vi var nära att göra 2-0. BP gjorde målet och skapade sina farligheter på fasta situationer, och de hade rätt stort bollinnehav, vilket inte var så konstigt eftersom vi höll oss låga i försvarsspelet.  Trots att vi var en man mindre och trots att det stod 1-1, så gick vi för seger.

I säsongens åttonde hemmamatch ställdes MFF mot ett annat lag som inte vunnit sen den tionde maj: Halmstads BK. Sett till det sambandet var det måhända föga överraskande att matchen slutade 0-0, men igen blev det en himmelsblå uppvisning i spelövertag, skapade och bommade chanser.
Hans Gren:
– Det blev samma matchbild som flera gånger tidigare. Halmstad hade ett par inspel framför mål i början av matchen, och det vill vi inte se egentligen, för plötsligt petar de en sån boll, men annars var det inte mycket. Återigen var vi det bättre laget och hade ett par bra chanser. Om man jämför med matchen hemma ifjol, på Malmö Stadion så var det här naturligtvis ett oerhört stort fall framåt.
Onekligen. 0-3 till HBK på Stadion var 2008 års största bottennapp och kanske enda stora genomklappning?
– Ja, det var det. Men i år bestämmer vi i stort sett hela tiden hur matchen ska se ut. Fast, återigen – 0-0…

Ja, återigen. Har du som tränare någonsin upplevt något liknande, en så pass lång period där spelet varit bra, chanserna funnits, avsluten tagits – och utdelningen i mål uteblivit så fullständigt?
– Detta är mitt nittonde år som tränare, och jag har aldrig varit med om maken. Men man lär sig alltid något av det.

Kanske det, och kanske var det några sådana lärospån som blåstes in i lag och spel tills returmötet mot HBK på Örjans vall veckan efter när serien vände. Äntligen seger och det med 3-0 och efter en match med lite rakare, snabbare spel.
Hans Gren:
– Vi tog med oss lite från hemmamötet och gjorde taktiskt sett en väldigt bra match. Liksom i första matchen ville vi komma rättvända mot deras backlinje, som ju backar väldigt, och det lyckades vi bra med. Wilton Figueiredo hade ett lite högre utgångsläge i det offensiva spelet och fick på så sätt bättre tryck på deras backlinje, medan Daniel Larsson kom bra och utmanade. Vi radade ju upp chanser i den matchen också, och det var väl egentligen bara en tidsfråga innan vi skulle göra mål – även om sättet vi gör det på inte är något man kan planera eller träna på…

Nej, inte direkt. HBK-målvakten Magnus Bahne fångade upp en lite lång djupledspassning som Jiloan Hamad löpt på, men fumlade med bollen, och innan han fått kontroll på den var ”Jille” framme, klackade den med sig och satte den snyggt i mål.

En tursam målsituation, javisst, men inte alls slumpartad?
– Vi slår passningen i djupet som vi ska och Jiloan löper i djupet som han ska, vilket gör att han får chansen. Vi väljer att se positivt på den situationen: inte som att målvakten gör ett misstag, vilket han i och för sig gör, men att han gör misstaget för att vi slår den passningen och att vi tar den löpningen in i den ytan. Och att Jiloan fullföljer löpningen – det gör målvakten lite stressad, och så blir det mål. Målvakten gör inte misstaget om han inte blir utsatt för hotet.

Till bortamatchen mot HBK två förändringar i laget: Edward Ofere tog plats på topp istället för Agon Mehmeti, som startat de tre matcherna innan, och Rick Kruys gick in som en av balansspelarna på mittfältet då Robert Åhman Persson blivit vadskadad.

Hur påverkade Ofere och Kruys spelet, och hur förändrade ni spelet efter dem?
– Det blir ju annorlunda med dem på plan. Vi spelade upp lite rakare på Edward, som är starkare än Agon i djupledslöpningarna, vilket vi ville utnyttja för att få isär deras backlinje lite mer, och det tycker jag att vi fick. Rick Kruys är en duktig passningsspelare som river och sliter, han tog Daniel Anderssons plats medan Daniel tog hand om de uppgifter Robert Åhman Persson haft tidigare. Och det föll ju väl ut i den här matchen.

Och ännu bättre mot AIK hemma i nästa match?
– Ja, det kan man säga.

Då det återigen blev 0-0 på Swedbank Stadion, men då laget gjorde en av sina allra bästa prestationer hittills i år. Stor dominans på plan, rappare spel i högre tempo, många fina chanser.
– Ja, vi har fått mycket beröm för den matchen, och det tycker jag vi ska suga åt oss. Vi hade ett ganska markant spelövertag, egentligen på alla positioner. AIK var oerhört glada över att få med sig en poäng. De hade ett skott på mål, i slutet och ur väldigt dålig vinkel, det var enda gången vi tappade lite; det är bra, det får man säga, det är oerhört bra. Sen har AIK ett bra försvar, det vet vi, de har släppt in färre mål än vi. Det är inte lätt att göra mål på AIK, ändå hade vi så många bra chanser. Det som gjorde en extra glad var att Rick Kruys och Markus Halsti kom in och gjorde bra insatser.

Rick Kruys – som efter två långa skadeperioder är igång för fullt igen och nu också har fått tränarnas förtroende. Det har varit ett motigt första år i Sverige för den 23-årige holländaren.
Hans Gren:
– Rick har varit väldigt professionell i sitt agerande, ända sedan han kom hit. Han har varit positiv, han verkligen gått in för sin uppgift och han har inte vikt ner sig trots att han varit vid sidan av. Det är en klar signal till alla spelare: det gäller att hänga i och ta chansen när den kommer.
Har han gjort det nu?
– Ja, bevisligen…
Utöver skadorna, har det funnit omställningsproblem för honom från den holländska fotbollen till den svenska?
– Ja, det har han sagt, det är skillnad, Vi spelar mer fysiskt, man får lite mindre tid på dig än i Holland, man måste vara lite aggressivare i sitt försvarsspel. Och det har han visat att han kan – han har varit en av dem som smällt på väldigt ordentligt på träningarna, och det har han gjort även i de matcher han spelat nu.

Då undrar man förstås, har han spelat in sig i laget nu? Men tränarna brukar inte vara så glada för att ge den typen av raka besked så…
…tycker ni att ni med Kruys har hittat en annan balans på det centrala mittfältet som ni vill bygga vidare på?
– Ha ha, jag förstår vad du är ute efter…! Men, det beror på hur man ser det. Vi tycker inte att det varit dåligt tidigare, vi har skapat lika mycket chanser och haft lika bra spel oavsett vilka vi har haft centralt på mitten, egentligen. En fluga gör ju ingen sommar, som det heter… Det är bra att ha flera möjligheter.

Om Rick Kruys har haft det motigt, har läget varit i det närmaste hopplöst för Markus Halsti. Skadefri, men likväl långt, långt ifrån en startelva sedan i höstas. Så, med Dixon såld och Sudic avstängd fanns plötsligt en vakans i matchen mot AIK.
Vad tycker du om hans insats?
– Jag hoppades du skulle ställa den frågan. Markus Halsti har också varit oerhört professionell i sitt agerande; alltid legat hårt på i träning, alltid gjort bra ifrån sig och inte gnällt, han har verkligen väntat på sin chans. Det han visade mot AIK var lite av det vi visste att han kunde, när vi tog hit honom. Han mötte en av allsvenskans bästa spelare i Obolo, och honom såg man inte mycket av. Sen är Markus Halsti den kanske bästa passningsspelaren vi har där bak, när det gäller att sätta fram bollen i så kallade brytpass, han är väldigt skicklig för det. Så det var roligt för honom.
Men, han har likväl inte varit ett alternativ tidigare?
 – Nej, vi har bedömt att det var flera spelare före honom. Men spelar han som han gjorde sist, så vet vi att han kan spela, i den rollen.

Väl inne på individuella insatser under den gångna månaden lyfter Hans Gren också fram spelarna på högerkanten, som under den gångna månaden bestått av Daniel Larsson som ytter och, som vanligt, Ulrich Vinzents på backen.
Hans Gren:
– Daniel Larsson har varit väldigt framgångsrik i sitt arbete mot motståndarens backlinje och har haft en mängd olika bra möjligheter att göra mål. Jag tycker också att Ulrich Vinzents kommit igång bra i de senaste matcherna, han har varit mer aktiv i sin offensiv än tidigare under året vilket gör att vi får en högersida som inte bara handlar om Daniel.

Därefter glider samtalet in på den svåra uppgiften för en tränare att avgöra när matcha vem, och när eventuellt bänka någon. Kontinuitet och förtroende kontra till exempel form och situation. När ta beslutet att det till exempel är dags att ”dra tillbaka” ett förtroende, göra en förändring, bänka någon?
Hans Gren:
– Det handlar om känsla, och om balans. Man vill ju gärna, även om folk inte tycker att vi alltid har gjort det tidigare, bygga på kontinuitet och vara väldigt konsekventa i vem som spelar. Så mycket det går. Om man tror på en sak får man köra den så mycket det går.

Ett sammanhang i vilket det är svårt att inte komma in på Wilton Figueiredo. Som fått oavbrutet förtroende sedan han anslöt truppen i våras; först som ”nia”, det vill säga toppforward, sedan, med Labinot Harbuzi ur spel, som ”tia”, släpande anfallare/offensiv central mittfältare. Men som trots förtroendet haft det rätt tungt och sett frustrerad ut i och kring matcherna.
Hans Gren:
– Vad det handlar om för Wilton Figueiredo är att han köptes hit för att producera poäng, inte bara mål, och sett till facit har han inte lyckats med det så här långt. Och vi säger ’så här långt’, för vi vet, eftersom vi haft Wilton tidigare. Även då hade han en inkörsperiod, då det såg ungefär likadant ut som det gör nu. Vi har stort tålamod med Wilton. Vi har bara en typ av ”tia”, och det är Wilton, en spelare som det händer mycket kring och som mycket av vårt spel är beroende av. Byter vi Wilton blir det en annan typ av spel. Och det är vi inte beredda att göra ännu.

Men ni ser att det går framåt för honom?
– Ja. Det finns klara förbättringar, även om han faller tillbaka ibland. Han gör väldigt många bra saker i matcherna, även defensivt gör han ett hårt jobb. Han kommer i många bra lägen, men väljer att värdera fel ibland. Vi måste ha en acceptans mot de spelare som skapar målchanser, vi kan inte klandra dem för att de skapar målchanser och tar avslut. Däremot kan vi ge dem möjligheten att hitta andra lösningar; kanske spela bollen i ett tidigare skede ena gången, kanske ta sig in i den positionen istället där… Och det gör vi, vi jobbar mycket med det. Vi vet att det finns en kapacitet, och vi ser den ofta, men poängmässigt har det inte varit bra.

Hur kan det lossna för honom?
– Ja, vi får väl se mot Trelleborg!

Och här har tiden hunnit ikapp Hans Grens förhoppning, som blev en förutsägelse! Huruvida det ”lossnat” för Wilton och vad exakt ”lossna” innebär kan väl diskuteras, men mot Trelleborg i lördags gjorde han i alla fall sitt tredje mål och sin kanske bästa match i blå tröja hittills.
 
Efter tre matcher från start på topp efter U21EM-uppehållet valde ni däremot att bänka Agon Mehmeti till förmån för Edward Ofere. Vad låg bakom det beslutet?
– Det gäller att försöka hitta rätt tajming mellan de fyra som ska spela ihop däruppe, nian och tian, åttan och elvan. Agon och Ofere är två olika typer. I och med att nian ofta får jobba ensam mot två centrala backlinjespelare så behövs det lite tyngd, och det har Edward. Agon gjorde det inte dåligt, men fick inte riktigt det stöd han skulle ha. Man ska också veta att motståndarna många gånger tar Wilton väldigt hårt, så att han inte får vända upp, och då måste det finnas ett alternativ att spela upp på i nian – och där har Agon fortfarande en del att lära.

Under juli månad försvann Jonas Sandqvist, Labinot Harbuzi och Jimmy Dixon från spel, parallellt berikades truppen med tre nyförvärv i form av Johan Dahlin (Lyn, Norge), Filip Stenström (Västerås SK) och Ivo Pekalski (Landskrona BoIS).

Hur såg scoutingprocessen bakom dessa nyförvärv ut?
Johan Dahlin?

– För alla positioner där vi vet att kontrakten går ut har vi en diskussion om vad vi kan hitta, och Dahlin har vi pratat om väldigt ofta. Nu var Johan i rätt läge, och framför allt: han ville hit. Så det var inget svårt val för oss, och vi är väldigt glada över att få knyta honom till oss.
Filip Stenström?
– Filip Stenström har vi känt till dels via Leif Engqvist som haft honom i P91-landslaget, dels har jag fått tips om honom under en period. Vi bjöd ner honom helt enkelt, och flera andra lag var inblandade, till exempel IFK Göteborg och Hammarby – men också han ville hit, och det är vi också väldigt glada över!
Vad ser ni för potential hos honom?
– Han har visserligen spelat innerback i landslaget, men för oss är han en ytterback. Bra skolad i sitt defensiva jobb, aggressiv, bra på huvudet för att vara ytterback, fin personlighet. En ung, frisk spelare, som till att börja med är här för att lära och smälta in i tempot.
Ivo Pekalski?
– Han har en fotbollstalang som är oomstridd, och ledarna här har följt Ivo i många år. Han har väldigt bra speluppfattning, är trygg med bollen och har spelat kontinuerligt i år.
Och i samma system, 4-2-3-1?
– Ja, han har visat att han är bra i en av balansrollerna.
Med vilka perspektiv tar ni in honom, hur långt från A-lagsspel kan han vara?
– Vi tar hit alla för att de är duktiga fotbollsspelare. Sedan ska de växa in bland de andra spelarna, och visa på träning att de klarar av det. Men Ivo har ju spelat, så han är med och konkurrerar.

Sammanfattningsvis, vilka förbättringar ser du i prestationerna under juli månad?
– Vi har hittat ett lite rakare anfallsspel än i våras, en blandning mellan possessionspel och rakare spel. Vi hotar bra med många av våra spelare, vi får dem rättvända. Vi har hållit nollan de tre [nu fyra] senaste matcherna, det glömmer man av lite… Där har spelarna gjort ett bra jobb, ända längst framifrån och bak, säger Hans Gren.
– Vi är stolta över prestationen, men inte resultatet.

Men nog finns det anledning att vara såväl stolt som nöjd med resultaten den allra senaste tiden: med den starka derbysegern mot TFF i lördags har MFF sju poäng av nio och 5-0 i målskillnad på de tre senaste matcherna. Det är ett himmelblått manskap till synes starkt på gång som tar emot Häcken på Swedbank Stadion måndag kväll i nästa hemmamatch. Missa den inte.

Intervju: Tobias Christoffersson