1 - 1

Småsegt komma-igång-pass i EM-skuggan

Med fyra veckor sedan senaste matchen och två veckor till nästa mönstrade MFF styrkorna för dagen med finska FC Honka som sparringpartner i en träningsmatch på Malmö IP timmarna innan EM-fighten Sverige-Spanien. Några hundra åskådare övervarade en tillställning som inte nådde några högre höjder, men där två A-lagsdebuter för Jasmin Sudic och Elvir Biberic gladde.

Ja, man ska ju börja (om) nånstans. Efter en månad utan match och två veckor i miniförsäsongsträning efter lite ledighet tog MFF åter tag i tråden för säsongen 2008, tre veckor innan allsvenska omstarten, två veckor innan cupmötet med Hammarby. En handfull spelare borta, en handfull spelare utan match i kroppen på länge, de flesta lite nedtränade och i andra halvlek test av en ny formation - kanske inte så konstigt att det i träningsmatchen mot finska ligalaget FC Honka på Malmö IP mestadels såg rätt segt, tafatt och kvalitetsfattigt ut från himmelsblått håll.

I första halvlek matchade Hans Gren invanda 4-1-3-2-uppställning med Joakim Nilsson som defensiv och Labinot Harbuzi - tillbaka i spel - som offensiv central mittfältare, Jeffrey Aubynn till vänster - också tillbaka - och Jiloan Hamad från start till höger, Toivonen och Agon på topp. MFF hade svårt att få något grepp om spelet, särskilt över mittfältet, men åstadkom likväl en del framåt på ett par kontringar och kombinationer. FC Honka - om än profillöst - gav intrycket av att hänga ihop mer som lag under första halvlek, kom också väl in i matchen genom ett ledningsmål redan efter nio minuter, när ett skott i andraläget efter en fin frispark i ribban trycktes in förbi Jonas Sandqvist.

Bara minuterna efter finnarnas 1-0 hade Ola Toivonen ett gyllene läge att kvittera, helt ren framför mål efter inspelning av Aubynn, men Ola blev nog lika överraskad över läget som Honkabacklinjen - som misslyckades med offsideställningen - och avslutet gick osannolikt högt över mål. Mitt i det trubbiga och tröga blixtrade så MFF till med en läcker onetouchkombination och visade vad som är möjligt: inkast Vinzents till Labinot, till Agon till Jiloan som breddade till Aubynn på vänsterkanten som i och för sig fastnade, men det var en riktigt fin sekvens. Det tog lite tid för Labinot Harbuzi, som spelat mer tillbakadragen under våren, att hitta offensivare positioner, men efterhand börja lite växelspel med anfallarna och löpningar framåt komma, samtidigt som de fina passningsfötterna kalibrerades in och några tekniska läckerheter stänkte kring dem.

Med halvtimmen spelad låg MFF på bra, med en hel del flyt och rörelse i spelet. Toivonen löpte ut till vänster och slog inlägg till Aubynn som sökt sig in och språngnickade på mål, på en hörna var minst tre MFF:are centimeter ifrån att få bollen över mållinjen - och på ännu en hörna i 35:e minuten var det dags. Jeffrey Aubynn slog den från höger, och det var debutanten Jasmin Sudic som nickskarvade bollen i mål! Innan halvtidsvilan hann Aubynn dessutom med att skruva en frispark i ribban - så det hände allt en del ändå i den här matchen, även om den kändes lite jolmig.

I andra halvlek ställde MFF upp med 4-2-3-1, varianten som tränarna verkar vilja få intränad att ha i bakfickan inför den allsvenska hösten. Skiftet föranledde några förändringar. Robin Nilsson kom in istället för Toivonen och bildade defensiv duo med Joakim Nilsson och Agon Mehmeti blev kvar ensam på topp. Överenskommet byte var också Hamad mot Molins till höger. 4-2-3-1 är ju onekligen en mer defensiv formation än 4-1-3-2, och man får kanske anta att den ska användas mer till att stänga än vända matcher - så mycket riktigt tillförde ändringen inte något för att göra anfallsspelet rikare eller mer varaktigt än i första halvlek.

Tvärtom, MFF åstadkom mycket lite i andra halvlek medan Honka vann utrymme att komma fram till en farlig massa hörnor och ett par målchanser, den farligaste ett skott i stolpen. Det bestående intrycket av 4-2-3-1 i den här matchen var hur väl Joakim Nilsson fann sig till rätta i modellen. Med Robin Nilsson att dela det defensiva ansvaret kunde Jocke bli friare i sin roll och öka sin rörlighet stort. Han kastade sig på bekant manér framåt i fina offensiva löpningar, tog ibland rena ytter- eller forwardpositioner och skapade på så vis flexibilitet och nya alternativ - låt vara att det aldrig resulterade i några skarpa lägen. Men samtidigt som Jocke kom till sin fulla rätt bleknade såväl Robin Nilsson som Labinot Harbuzi i den nya formationen, de såg ut att ha svårt att hitta positionerna och blev passiva. Ett plus och två minus således.

Det var väl egentligen det hela. En eloge till debutanten Jasmin Sudic som spelade hela matchen som mittback bredvid Gabriel. Jasmin - eller JAS som Hans Gren kallar honom - stod för en stabil insats och fick dessutom kröna debuten med att göra MFF:s mål - inte illa! A-lagsdebuterade gjorde också Elvir Biberic, som kom in istället för Agon med dryga tio kvar. Elvir är mittfältare, oftast till vänster i J och U21, och fick här först spela till höger, sedan som "tia" när Labinot gick av.

En debutmatch för två spelare, en match till benen för en del spelare som behövde det och ännu en match till klubbens digra statistik över de genom tiderna spelade - men annars inte mycket att rädda från den snara glömskan. Dagens MFF-händelse utspelades många mil från Malmö IP, närmare bestämt i Innsbruck, där Daniel Anderssons fantastiska match sköt stoltheten över att vara himmelsblå till de högsta höjder.

/Tobias Christoffersson