1 - 1

Oavgjort mot Lyn

På en mycket svårspelad plan gjorde MFF en bra första halvlek och en klart sämre andra i försäsongens näst sista träningsmatch. Några fina exempel på bra anfallsspel och såväl mod som förmåga att hålla i bollen och kontrollera matchen innan paus följdes upp av obalans och en del enkla misstag efter.

Roland Nilsson fällde en för bedömningen av den här matchen intressant replik efteråt, med halvt klafsiga steg över Rosengårds för dagen fuktiga, leriga och sliriga gräsmatta: hade det varit en tävlingsmatch hade vi aldrig spelat på det här viset på det här underlaget. Värt att tänka på när man med en suck tänker tillbaka på MFF:s torftiga spel i andra halvlek. Den här mattan krävde mycket av det lag som verkligen försökte spela fotboll, och den sög krafterna snabbare ur ben som ville mycket. Det kändes oroande att efter matchen mot Mjällby i tisdags se MFF "tappa" matchen igen efter paus,
men med tanke på omständigheterna är det nog snarare läge att bli imponerad av vad laget presterade innan.

För MFF vek aldrig från ambitionen att prestera ett varierat spel, med mycket bollinnehav och med en vilja att spela sig både in och ur situationerna. Ett metodiskt MFF höll gärna i bollen och letade sig fram till öppningarna, men varvade också med en och annan längre lyft boll. Passningsspelet var långt ifrån alltid skarpt nog att hålla undan ett aggressivt Lyn, men de himmelsblå vann ofta snabbt tillbaka tappade bollar och kunde köra vidare utan att tappa situationen, med en envetenhet som gav utdelning i längden.

Enligt Roland Nilsson var Jeffrey Aubynn den som led värst av det väldigt mjuka underlaget; Jeffrey, en spelare med låg tyngdpunkt, kände sig allt mer stel i ryggen ju längre matchen led och tvingades till byte - en ren försiktighetsåtgärd - efter paus. Ett ganska motsägelsefullt faktum, men tanke på att Jeff fram till dess hade lett MFF:s offensiv och stått för en riktigt stark insats. När Niklas Skoog i den22:a minuten tryckte in 1-0 efter Jeffrey Aubynns inlägg (och Jonatan Johanssons skott på förstaläget) var det redan det fjärde heta läget Aubynn varit med och vaskat fram:
 I 9:e minuten förvandlade han med en lysande skarvning en undanspelning från backlinjen av Gabriel till en perfekt djupledsboll för en MFF-kontring, där Jonatan Johansson satte ett inspel perfekt för en framsträckt fot att stöta in - det var bara ingen riktigt där.
 I 15:e väggspel med Niklas Skoog som sånär gav genombrott in i straffområdet.
 Senare i samma minut utmanade Aubynn flera gånger från vänster, jobbade bollen med sig, ryckte och slog ett vasst inlägg som Lyn tvingades ge hörna på.

MFF behöll initiativet och fortsatte spela bra. En öppnande crosspassning från Ulrich Vinzents till Behrang Safari i en bra löpning, en bra kombination mellan Ola Toivonen och Guillermo Molins, ett långt MFF-anfall som inleddes med att Ola Toivonen och Ulrich Vinzents spelade laget ur lite Lyn-press - det var några sekvenser som gladde och visade att det finns kunnande i laget. I slutet av första halvlek Jonatan ett bra avslutsläge efter framspelning av Daniel Andersson, och Niklas Skoog ett efter vackert inlägg av Aubynn.

Efter paus stördes MFF tämligen direkt av skador och byten. Aubynn tvingades som sagt lämna, men också Molins efter att ha fått en hård smäll i huvudet. Järdler tog över vänsterbacken och Safari flyttade upp, medan Babis Stefanidis kom in till höger. Och MFF fick inte riktigt till det längre. Niklas Skoog hade ett tungt skott strax utanför efter förarbete av Jonatan - men minuten efter stod det hastigt och mindre lustigt 1-1. Ur ingenstans slog Lyns uruguayare Diego Guastavino till med ett distansskott som helt ställde Jonas Sandqvist; mycket snopet.

Edward Ofere bytte av Niklas Skoog i 64:e minuten och hann bland annat med en fin framspelning till andra halvleks bästa MFF-chans - djupledsboll till Jonatan som sköt bra men strax över. Eddie fick dock lämna plan igen efter bara elva minuter med en ljumskskada som lär göra honom indisponibel för den allsvenska premiärelvan. Den himmelsblå anfallsbesättningen var väl redan innan en av de största orospunkterna för den allsvenska våren, och med Ofere borta försvinner onekligen ett viktigt verktyg ur lådan. Niklas Skoogs status är svår att uttala sig om efter matchen mot Lyn, han har inte spelat så mycket under försäsongen och det syntes förstås - men, han gjorde också målet. Jonatan Johansson ser däremot bara bättre och bättre ut.

MFF tappade alltså det mesta av sitt övertag i andra halvleken, men föll aldrig ihop och så värst många lägen fick inte Lyn fram - de värsta tillbuden kom faktiskt på lite klanteri och bjudningar i MFF:s bakre led. Signifikativt nog inträffade de sedan Anders Andersson lämnat planen; Anders gjorde "comeback" med bravur som mittback och höll ihop MFF-defensiven på sitt vakna och följsamma sätt. Tränarna har ingen lätt uppgift i att peta en av tre bra mittbackar till premiärelvan; i den här matchen "bevisade" Anders Andersson sin tveklösa auktoritet, medan Gabriel har övertygat hela våren med säkert och stabilt spel - därmed minus för förra årets stjärnförvärv Jimmy Dixon.

En match kvar, och det känns fortfarande osäkert var detta MFF står. Troligt är väl att 90 minuter mot Häcken utan våra landslagsmän annandag påsk inte ger så många fler ledtrådar heller, att man helt enkelt får vänta och vänta alltmer nervöst till det skarpa läget, som dessutom är skarpast tänkbara: premiären på Stadion mot IFK Göteborg.

/Tobias Christoffersson