2 - 1

Övertygande mot bra motstånd

Det såg helt enkelt riktigt bra ut. Precis det som saknades mot hårddeffande Öster i onsdags spelade MFF upp i en öppen och underhållande match mot FC Nordsjälland: tempo, snabba anfall och levande kanter. Nyckeln till segern: det starka mittfältsspelet - men idag var alla spelare i alla lagdelar bra.

"Kanske en lite för bra värdemätare", tyckte Sören Åkeby inför matchen och syftade på vad ett spelckickligt danskt topplag i sitt genrep skulle kunna tillfoga ett ännu tungt tränande MFF. Efter matchen ekar repliken, fylld med en helt annan betydelse.
- En fantastisk match av oss, sett till förutsättningarna. Det här Det här lagets passningsspel brukar vara ett av de bästa i Danmark, och vad har de - en målchans? Två, tre kanske. Det är förvånande att vi står upp så här bra i 90 minuter, sa Sören Åkeby efter matchen.

Det var efter två träningsmatcher med en del övrigt att önska som MFF alltså skulle ställas mot svåraste motståndet hittills. Matchen började jämnt med fördel Nordsjälland efter två halvchanser kring fem minuter, den ena efter snabbt anfall in från vänsterkanten, det andra efter dutt och bolltapp på mitten - det vill säga helt enligt sista tidens "felkarta". Följdriktigt alltså att danskarna tog ledningen efter kvarten (på högerinlägg nickmål av omarkerad spelare vid bortre stolpen, bollen i en vid båge över en maktlös Håkan Svensson)? Nej, faktiskt inte. För däremellan hade en liten ledtråd lagts ut, och det var fingervisningen från den som skulle visa sig vägledande för matchen.

I nionde minuten: Daniel Andersson vinner starkt boll på mittplan, slår kort boll framåt till Ola Toivonen, som hittar Junior som matar Edward Ofere med en boll att löpa på in i straffområdet. Ingen chans, inte direkt farligt, men just så här skulle det se ut gång på gång: aggessivt och brytstarkt, tempo direkt, snabba uppspel mot ivrigt löpande spelare. Förhoppningsvis njöt danskarna av segermålet, för sen tog MFF över matchen just så. Med undantag av en liten svacka gjorde de himmelsblå en riktigt stark andra halva av första halvlek.

Efter tjugo minuters spel var Yksel Osmanovski nära att kvittera, loss i straffområdet efer förarbete av Ulrich Vinzents och Junior fastnade han till lite och ett gyllene läge försvann. Men tre minuter senare var det dags. Daniel Andersson hittade Vinzents på högerkanten med en öppnande pass; Ulrich tog ner bollen och skruvade in ett inlägg med vänstran, det gick förbi de flesta och dalade mot bortre stolpen. Men där fanns Yksel uppsmugen, omarkerad, och han krängde sig ner och nickade i lårhöjd in bollen i mål!

- Såååja!
Sålunda sjöng Sörens söderton - berömmande genom den milda marsluften med halvtimmen spelad... efter en kort i sideled på mittplan och så direkt en boll upp bakom hög dansk backlinje och hungriga forwards (eller Yksel) inlöpande. Då hade han redan fått se flera exempel på samma typsituation, och många ytterligare skulle följa. Ibland blev det målchans, ofta farligt, alltid pressande motståndarna effektivt. Modellen passade både Junior och Edward Ofere utmärkt; bägge urstarka i löpning och bollmottagning och generösa med uppoffrande löpningar för varann, dom stack direkt, hela tiden. Dock fick ingen av dem till något riktigt bra avslut på något av alla lägen som skapades på det här viset - kanske krävs ett visst finskt målsinne som tunga på vågen?

Istället kom det mycket välförtjänta ledningsmålet efter en frisparkssituation i halvlekens slutminut. Behrang Safari fick bollen och gjorde ett helt avgörande förarbete, genom en patenterad raid ner mot kortlinjen följt av ett vasst inlägg. Yksel var där igen, men det blev Junior som kunde nicka in bollen, som en slags spegelvändning av danskarnas - bollen i en båge över målvakten in i bortre delen. Vackert så! Och nödvändig konceptsamlingstid för danskar som hunnit bli rejält frustrerade.

I andra halvlek fortsatte MFF i samma spår; behärskade mittfältet och behöll tempot i uppspelen. Danskarna arbetade sig in lite mer i matchen men gjorde den aldrig till sin; MFF avstyrde - om än några gånger med möda och några frisparkar givna - de flesta anfallsförsöken. Glädjande var att MFF:s kantspel kom igång ännu mer under andra halvlek. Mot Herfölge utmattades Behrang Safari av sin motståndare och föll tillbaka, nu var det precis tvärtom: "Berra" växlade upp både en och två gånger och var med i alla situationer både framåt och bakåt på vänster sida av planen, kändes det som. Imponerande. Och Ulrich är - väldigt säker i allt han gör (regelns undantag kom när han vid ett tillfälle blev grundlurad och passerad).

Även Anders Andersson varvade upp i andra och stötte framåt lite mer, efter att dessförinnan arbetat mer i det tysta. Han gjorde en godkänd match, men utan tvivel var det hans mittfältskollegor som glänste mest. Daniel Andersson gjorde en enastående s a s offensivt defensiv insats, hans förmåga att okuvligt bryta och vända spelet banade vägen för MFF:s grepp om matchen, och därill kom många av de snabba uppspelen från hans fot. Danne dominerade, kort och gott. Yksel Osmanovski var precis lika bra som i onsdags mot Öster, ja bättre, för utöver en stark arbetsinsats, effektivt spelsinne och ypperlig rörlighet lyckades han vara med i hetluften längst fram också, inte bara vid målet.

Ett ögonblick, i 56:e minuten: Yksel strax framför eget straffområde får en halvfarlig boll från trängd spelare, bröstar emot den och vänder samtidigt undan en motståndare, matar en boll som öppnar för Safari att dra ner längs hela vänsterkanten och så är det MFF som anfaller. Så bra.

I mittförsvaret spelade Jimmy Dixon första, Daniel Theorin andra och Gabriel hela. Dixon i princip felfri, Gabriel långa stunder mycket bra och Theorin fullt godkänd. Ingen i laget föll ur ramen i den här matchen, vars berömvärda genomförande alla bidrog till. Det såg ut som om kanske ett viktigt steg i lagets utveckling togs idag. Det kan vara så att MFF 2007 börjar ta form på allvar. Med en månad kvar till premiären. Börjar en röd tråd tvinnas, och kommer slitna Örgrytetröjor att stärka den? Besked på ett Heleneholm nära dig, onsdag 15:00.

/Tobias Christoffersson