Småtrevlig upptaktsmatch

MFF besegrade Bröndby med 2-1 och lagen bjöd de knappt tusen uppslutna på en småtrevlig och händelserik träningsmatch i sommarsol och VM-skugga.

Vilken märklig känsla att höra hymnen spelas och laget marschera in till om inte tomma så mycket glesa läktare. Det var första träningsmatchen på Swedbank Stadion, men de inarbetade formerna för en MFF-hemmamatch fanns det ingen anledning att tumma på. Och, faktiskt – att cirka hälften av de 986 åskådarna klämde i vad de kunde fyllde ändå upp förvånansvärt fint.

Matchen hann knappt börja innan domare Daniel Stålhammar tvingades bryta med vad som såg ut som en bristning i vaden. En av linjemännen tog över pipan och efter några minuters rannsakande av möjligheter förhanden fick MFF:s materialare Kenneth Folkesson – kanske för att han redan var svartklädd? - greppa en flagga och täcka upp längs ena kanten. Kenneth stod självklart för en gedigen insats, men fick likväl inte förnyat förtroende i andra halvlek, till vilken en ny assisterande ringts in.

Det var en matchbild rätt typisk för en träningsmatch som tog gestalt i första halvlek. Lite kantigt, hög felprocent, tydligt sökande efter linjer och kombinationer, rätt lågt tempo, böljande spel. Därtill hade den påtagliga sommarvärmen sin inverkan på spelarna, därom vittnade såväl Roland Nilsson som Pontus Jansson efteråt. Det kändes nog som att det var Bröndby som hotade oftast och farligast, och att danskarna kanske hade en ”revansch” för förlusten i träningsmatchen på Bröndby Stadion i februari på gång.

I 20:e minuten tilldömdes Bröndby straff, efter en i sig ganska snygg höfttackling av Pontus Jansson på Bernburg just vid straffområdeslinjen (en riktigt fin framspelning av Mikael Nilsson och perfekt tajmad löpning av Bernburg). Johan Dahlin räddade! Det var inget fel på straffen, slagen mot höger stolpe, men Johan slängde sig åt rätt håll och sträckte därtill ut fantastiskt fint. Vackert att se! Johan kom dessutom att stå för en två tre kvalificerade räddningar till i matchen och var definitivt en av de viktigaste männen bakom den MFF-seger som skulle komma att bli.

MFF:s första målchans i 27:e minuten, när Wilton Figueiredo spelade fram Jiloan Hamad från vänsterkanten, Jille fick bollen och ytan, men avslutskottet gick straff utanför efter touch av målvakten. Wilton var aktiv över stora ytor, företagsam både framåt och bakåt och varvade högt med lågt i resultaten av sina aktioner. Flera resoluta bollvinnanden i viktiga lägen, men också en del felpass. I 43:e minuten en riktigt fin aktion: Wilton vann boll på högerkanten, bröt in i plan, kunde oattackerad hitta skottläge på ytan utanför straffområdet och fick på en bra träff som täcktes till hörna.

Så långt första. Strax innan paus ersatte Edward Ofere Daniel Larsson, och gjorde därmed äntligen comeback efter sin skada. I paus ersatte Rick Kruys Ivo Pekalski och därefter gjorde MFF ytterligare sex byten i andra halvlek. Så många byten brukar kunna inverka menligt på spelkvaliteten, men inte så den här gången. MFF hade snarare sin bästa period de sista tjugo minuterna, i alla fall ur ett publikperspektiv, när de himmelsblå jagade ett segermål.

Så långt hade MFF nämligen hunnit både ta och tappa ledningen, och det inom loppet av två minuter, närmare bestämt 66 och 68. MFF fick ett bra frisparksläge en bit till vänster en bit utanför straffområdet. Wilton intog position och frågan var om han inte skulle dra den direkt på mål. Men det gjorde han inte: han lyfte in den fint mot klungan och ur den seglade Pontus Jansson upp högst och skallade i kamp med dansk in bollen förbi målvakten. Fin frispark, starkt och smidigt av Pontus.

Men alltså, kvittering inom kort. På en lite slarvigt ”skänkt” hörna där Johan Dahlin räddade första avslutsläget snyggt men var maktlös på andra. Därefter tog MFF mer eller mindre över matchen och producerade en rad fina anfall och också ett par öppna avslutslägen – i vilka varken Ofere, Kruys eller Molins fick till den där sista skärpan. Det skulle krävas inlånad hjälp för att åstadkomma det där segermålet – och bättre kan det väl knappast bli för en provspelande anfallare än att få avgöra en match i sista minuten med ett skickligt avslut. Hernane Vidal de Sousa spelades fram av Gische, fick kontroll på bollen, dribblade målvakten och lade in bollen på ett alltigenom övertygande sätt – och hade dessutom dessförinnan hunnit med att visa också andra goda egenskaper, såsom vilja att arbeta hårt och att spela för laget. Två matcher två mål för Hernane, onekligen intressant. 

Några ytterligare, osorterade intryck från matchen: Edward Ofere var spelsugen värre och var härligt att se på plan igen; Jeffrey Aubynn stod för ett bra inhopp med några fina inlägg och ett fint ryck förbi två gubbar på vänsterkanten innan ett av dem; Daniel Andersson matade ett par ypperliga långpassningar under matchens gång; Rick Kruys såg ut att vara på g under sin halvlek ...och så Bröndbys Mike Jensen, som om man vill vara lite elak (fast mot vem?) åstadkom mer under sin halvlek på plan än under sin säsong med MFF. Nåväl.

En dryg vecka återstår nu till den cupmatch mot Mjällby som nu – väl? – verkligen ska spelas den fjärde juli, nästa söndag, oklart var men det är ju en bortamatch. Därefter ytterligare två veckor till den allsvenska omstarten – och ytterligare en till nästa hemmamatch. Bara att härda ut i sommaren, med viss förströelse av VM i Sydafrika. Viss.

Tobias Christoffersson