Stensäker derbyseger

Det är inte många gånger MFF spelat bort ”kusinen från landet” så överlägset och övertygande som den här gången. Jo, TFF har stora problem, men oj, så mycket fin fotboll det finns i det här MFF-laget. 2-0 skrevs slutresultatet - klart i underkant.

Första fem minuterna såg det ut som början på ett typiskt derby mellan MFF och Trelleborgs FF.  TFF startade piggast, ägde en del boll och pressade på en del mot hemmalaget. I mer än en tidigare match har TFF i det här läget tagit ledningen mot ett yrvaket MFF och sedan spelat på den resten av matchen.

Dessbättre åstadkom gästerna inte någon farlighet, och MFF tog strax tag i matchen. Närmare bestämt i den femte minuten, när Guillermo Molins signalerade att toppformen håller i sig med att på väg in i straffområdet dra en TFF:are, tvåfota nästa, dra en till och servera Agon Mehmet bollen framför mål. Agon gick omkull i straffområdet, till synes mycket bryskt behandlad av Abelsson. Domaren såg emellertid ingen straff, utan en hands på Agon och blåste frispark TFF. Ett beslut som kändes än tveksammare när Agon blev liggande och småningom utburen på bår med huvudet fixerat av ett nackskydd. Med risk för hjärnskakning tog Roland Nilsson beslutet att ersätta honom med Jiloan Hamad och flytta upp Gische på topp.

Tråkigt för Agon, men MFF fortsatte ta över matchen med oförminskad, ja rentav ökad, styrka. Även Jiloan Hamad är i riktigt bra form och kom snabbt in i spelet. Hemmalaget hittade kombinationer här och öppningar där och såg precis så rörligt, energiskt och kreativt ut som i segermatchen mot Göteborg i torsdags. Kring 20 minuter stack TFF fram i sina två enda någorlunda farliga lägen i första halvlek, en inläggssituation och ett skott över.

Sedan var det dags för Ulrich Vinzents att visa att även hans fina form håller i sig: i 23:e minuten tog han sig förbi på högerkanten, spelade in till Hamad som passade vidare till Molins – som utmanade och fixade hörna. En fint skruvad hörna av Jimmy Durmaz som Joseph Elanga nådde högst på med en riktigt bra nickskarv mot bortre stolpen – där en TFF-spelare räddade på mållinjen.

Två minuter senare nytt MFF-anfall, ett slags stilprov på den ökade frihet MFF:s offensiva spelare nu har att agera med. Medan MFF hade bollen till höger lämnade Jimmy Durmaz sin vänsterkant, sökte sig in centralt för att göra sig spelbar och fick bollen av Molins. Jimmy fortsatte först rörelsen åt höger, men stannade så plötsligt upp och kollrade bort följande TFF:are samtidigt som han skaffade sig en lucka för skott med vänstern. Och vilket skott! Jimmy Durmaz sköt bollen rakt upp i vänstra krysset, 1-0 till MFF!

Storjubel från årets hittills största publik – som nu fick se MFF spela ut ordentligt. Frågan är om MFF någonsin haft ett så tekniskt och bollskickligt lag som dagens unga spelartrupp, knappast i modern tid i alla fall. Roland Nilsson såg sitt manskap hålla i bollen lite för mycket och tappa lite av effektiviteten, och det är ett förståeligt tränarperspektiv. Publiken såg detta unga MFF sätta glädjen och lekfullheten i centrum en lång stund, bjuda på små och stora läckerheter och skapa fem mer eller mindre kvalificerade målchanser - utan att tappa koll på säkerheten bakåt (om än TFF var nära att hitta kontringslägen ett par gånger).

I 27:e minuten ett alldeles underbart kortpassningsanfall startat av Ivo Pekalski, fortsatt av Jimmy Durmaz, följt av väggspel mellan Jiloan Hamad och Daniel Larsson och avslutat med skott från Jiloan som TFF-keepern Persson fick till hörna. Två minuter senare bra skott på mål av Daniel Andersson efter hörna, minuten därefter fritt läge för Daniel Larsson efter att han slitit åt sig bollen och sonika gått mot mål. Persson tippade till hörna, och i 39:e fick han fram en fot på Gisches avslut efter lysande kombination av Vinzents och Daniel Larsson. Fredrik Persson var ensam ansvarig för att hålla TFF kvar i matchen och hålla hoppet om en förändring levande in i andra halvlek. MFF ”borde” förstås ha gjort minst ett mål på alla chanserna.

Efter paus behöll MFF taktpinnen i ett fast grepp, men Trelleborg var nu med bättre i matchen, åtminstone första kvarten, och den där uddamålsledningen kändes riktigt olustig. Även om TFF inte skapade några farligheter alls, knappt, så kan ju ”alltid” en chans uppstå ur ingenting och det skulle ju vara så typiskt. Kring 55-60 fanns tendenser till att MFF började tappa fart och koncentration. Roland Nilsson eldade på hårt från sidlinjen och inom kort höjde hemmalaget tempot igen och kom in i en ny fin period.

I 69:e minuten vann Ivo Pekalski boll starkt, passade och tog en löpning uppåt vänsterkanten. Fick tillbaka bollen och passade Joseph Elanga, som lappat över. Fint inlägg av Joseph, Daniel Larsson nära nå det vid första men bollen vidare till Jimmy Durmaz, rätt fri framför mål, men fick inte helt rätt på fötter och boll. I 77:e minuten snodde Daniel Larsson bollen från Peter Abelsson på ett för den senare lite generande sätt och satte fart mot mål så gott som fri. Daniel var lite ur vinkel och istället för at gå på avslut själv spelade han fram Gische, men inte heller han fick ordning på fötter och boll. Den här gången.

Även i den här matchen var Wilton Figueiredo dominant på planen, särskilt i andra halvlek. Han ger MFF-spelet tid, utrymme och flyt med sin rörelse, bollbehandling och blick för spelet. Få avgörande passningar, desto fler öppnande; Wilton ger MFF ett spelmässigt djup som saknats tidigare. Återigen fungerade han och Ivo Pekalski mycket bra tillsammans. Examensprovet för duon kommer onekligen i onsdagens bortamatch mot Elfsborg.

Till slut fick så MFF det där 2-0-målet. Det dröjde tills den 86:e minuten, och var självfallet även det ruskigt snyggt. MFF gör helt enkelt bara snygga mål numera. Han gjorde 2-0 på IFK Göteborg och han gjorde 2-0 på TFF, Guillermo Molins, båda som ”vikarierande” anfallare, båda med Daniel Larsson som samarbetspartner – och det är inte utan att det redan luktar lite radarpar om denna ”nödlösning”. Gische utmanade till höger, passade Daniel och löpte vidare, Daniel stack in bollen till honom framför mål och Gische avslutade säkert. Snabbt, skickligt och vasst av båda två.

Så har MFF fantastiskt nog vunnit de tre första av de fem tätaste matcherna i vårserien. Det är ett MFF som osar av självförtroende och harmoni som på onsdag beger sig till Borås för en av årets svåraste bortamatcher, och det är en fröjd att följa laget nu. Dock finns en inte helt liten oro för skadesituationen, framför allt för Johan Dahlins rygg. I andra halvlek mot TFF ersatte Dejan Garaca – grattis till den allsvenska debuten! – med den äran och mycket talar för att han står även mot Elfsborg.

Med en tredjedel av Allsvenskan spelad har MFF etablerat sig i toppen och på alla sätt visat att det är där laget hör hemma i år. Nu gäller det att fortsätta.

Tobias Christoffersson