Oavgjort på Grimsta

I en förhållandevis torftig allsvensk fotbollsmatch på Grimsta IP tog MFF ledningen i första halvlek genom Guillermo Molins, men tappade den med decimerat manskap dessvärre i andra. Som helhet får resultatet anses rättvist.

Allsvenskan 2009, fjortonde omgången. Och ett MFF som på Grimsta IP… trampar vatten. Sjunker inte, näsan över ytan - men kommer inte heller någon vart. Inför matchen var läget trängt. En seger på de senaste elva matcherna och den kom för mer än två månader sedan. Fortsatt svårt att göra mål. En tung förlust i bagaget. Tabellposition långt från drömmar och mål. Därtill turbulens i spelartruppen.
  
Tio minuter in i andra halvlek en skön känsla: detta var matchen då MFF nådde botten, och samtidigt påbörjade vändningen. Detta var matchen då MFF trots svåra förutsättningar krigade till sig tre livsnödvändiga poäng och äntligen fick något ut av ansträngningarna. Trots ett intränat spel som fragmentariserats, trots bubblande frustration och bristande enhet, trots en tidig och hårt dömd utvisning - men tack vare hårt arbete, en stark vilja att vinna oavsett hur och ett kitt i laget som inte lossnat.

Jiloan Hamad hade just haft ett alldeles gyllene läge att döda matchen, men bredsidan vinklade tyvärr bollen i högra stolpen. Förarbetet på högerkanten av Wilton Figueiredo alldeles lysande. En Wilton som i första halvlek inte alls kommit med i spelet från nummer tio-position men nu fick luft under vingarna som topp när MFF gick över till ett slags 4-4-1 som inte såg så dumt ut. Agon Mehmeti visade goda kvaliteter också lite längre ner i plan från höger ytter-position när han vann boll och spelade igång ett anfall och ett till. Jiloan Hamads alla löpningar började löna sig. Det numerära underläget till trots fann MFF för en stund en balans och ett litet men vägvinnande spel som dittills i matchen saknats.

Men så, i 59:e minuten tilldömdes BP en av många lättvindliga frisparkar av den, det måste påpekas, väl hemmavänlige Jonas Eriksson, långt upp på högerkanten en bit in i plan. Petrovic slog en riktigt bra frisparksboll i en båge mot bortre stolpen, svår att agera mot för en målvakt. Johan Dahlin kunde kanske ha gått ut och försökt mota den, men det hade isåfall varit ett högriskprojekt som kunnat gå riktigt illa. Tyvärr gick det nu illa ändå. Haglund slet sig loss från markeringen och nådde fram att ur försvinnande vinkel nicka in bollen under ribban. En riktigt bra frispark av BP, som därmed kvitterade och försatte matchen i ett annat tillstånd.

Och den där sköna känslan försvann ganska snart. För efter 1-1-målet var det BP som åstadkom de farligheterna och chanserna under kvarvarande halvtimme. Ett farligt skott efter hörna som Johan Dahlin styrde undan bra i 71:a minuten, men framför allt ett frisparksskott i kryssribban av Pinones Arce i 77:e. MFF hade en bra kombination mellan Wilton och Hamad följt av Wiltonskott på målvakten, en bra långboll på inhoppade Edward Ofere som kanske borde fått frispark med sig och så ett väl uppbyggt anfall med Daniel Andersson som både igångsättare och nästan-avslutare i straffområdet.

 Faktum är att det här ju var en allt annat än bra fotbollsmatch, vilket kanske inte heller var så konstigt. Två lag i bottenstridens närhet på samma poäng. BP med en färsk seger i bagaget men med ett tufft uppdrag att som nykomling med knappa resurser klara sig kvar. MFF, läget beskrivet ovan. Det var krampaktigt från början och förblev så stora delar av första halvlek. Några enskilda sekvenser och individuella insatser glimtade till för MFF, men någon helhet i spelmässig tanke eller handling var svår att se. Viktigare, dock: MFF tog ledningen.

Guillermo Molins hade redan haft en bra möjlighet i den 15:e minuten efter ett rappt inlägg av Ricardinho, och nu fick han bollen serverad på fat av Agon Mehmeti. Det var Agon som sonika snodde bollen av en BP-försvarare en bit utanför straffområdet, backlinjen på rad, som spelade den perfekt i sidled till Gische och som även löpte in och nog tänkte sig att får bollen tillbaka. Men Gische fick med passningen inte bara bollen utan också tid att sikta ordentligt och han valde att gå på skott – och kan inte klandras för beslutet: bollen nitad in vid högra stolpen och 0-1!

Dessvärre var det fullt med noteringar för Molins också i andra delar av protokollet. Första gula fick han i 13:e minuten, helt korrekt, det andra i 39:e. Jo, han gav liggande en tydlig eftersläng i frustration över en utebliven frispark, men så farlig var den inte, motståndaren löpte aldrig någon risk att bli gjord illa. Nåväl. Svårt att säga hur mycket decimeringen egentligen påverkade MFF:s möjligheter i matchen som den kom att gestalta sig.

Mellan stolparna gjorde Johan Dahlin debut och gav ett avgjort positivt första intryck. Distinkt och orädd, stabil i rutiningripandena, minst två vassa räddningar.

MFF:s väg framåt, fortsatt oviss, fortsatt värkande vankande. Men heller inte så mycket annat att göra – än att sätta ena foten framför den andra och så göra det igen, för att på något sätt komma vidare.

Tobias Christoffersson